En kula varpa

Varpa är ett komplicerat spel, det har jag förstått. Sedan har jag nog inte förstått så värst mycket mer. Jo, att det självklart heter ”kasta varpa” och inte – som en del fastlänningar ibland hörs säga –  ”spela varpa”. Det talas också om en kula och jag tänkte mig något i stil med lillen i boule, men en kula är helt enkelt en spelomgång. Ett slags omgång. Som i uttrycket ”börja på ny kula”.

Här är varpaplanen klippt och klar för årets stora drabbning. Varpastenarna ligger på hög. När jag förundrade mig över att de var så olika fick jag veta att vikten inte spelar någon roll. De kan väga ett halvt kilo eller upp till fem kilo. Man kastar med det man trivs med och lyckas bra med. Här är det sten som gäller, inga nymodigheter i metall.

Min förmodan att damerna kanske föredrog de lättare stenarna (nejdå, ingen fördom från min sida, det är ju faktiskt så att kvinnor i regel har mindre muskelmassa än män) visade sig vara felaktig. De deltar inte, i alla fall inte just på denna traditionstyngda plats. Men annars finns det finns damlag och särskilda regler för damvarpa (som kortare kastavstånd) men också mixed dubbel och sånt.

Varpa betyder kasta (werfen på tyska) och är samma ordstam som varp i vävning, säger min etymologiska ordbok, men här tycker jag att det blir konstigt. För visst är det inslaget som man ”kastar in” mellan varptrådarna? Varpen sitter väl där den sitter?

Det här inlägget postades i Ord, Språk. Bokmärk permalänken.

3 svar på En kula varpa

  1. Kicki skriver:

    Det är mycket logiskt, när man varpar ”kastar” man trådarna på varpställningen och när man gjort det är varpat och varpen är klart.
    En annan sak som är lite märklig är att många ord som hör hemma i traditionell kvinnoslöjd är helt främmande för ordlistan och blir rödstreckade.
    kardning spånad solvning osv.

  2. Skogsgurra skriver:

    Det är ju lite språkfråga det här också. En gång i forntiden blev jag inblandad i den då blomstrande textilindustrin i boråstrakten. Där var man mycket noga med att skilja på varp och inslag respektive kätting och väft. V&I användes om bomull, tror jag och K&V om lin, kanske också om ullgarnsvävnad.

    Kicki?

Kommentarer inaktiverade.