Andra lördagen i augusti regnar det inte

Varje år de senaste 25 åren har vi firat författaren Johan-Olov Johanssons födelsedag vid hans barndomshem Tvåbo, som också var mina föräldrars hem och som jag nu tagit över. Det brukar komma mycket folk – minst 50 ibland upp till 100 personer – så huset är för litet för att ha födelsedagsfirandet inomhus. Då dukar man långbord på gården utanför och hoppas på uppehållsväder. Det blir det alltid.

Vissa år har solen varit besvärande stark, men i år var det lite mulet men bara några små regnstänk.

Programmet innehåller novelläsning, musik, smedmat (glödstekt sill och potatis) och kaffe och kringlor och utdelning av utmärkelsen Årets mästersmed. Britt-Marie Nord läste en novell av Johan-Olov. Sedan presenterade Johan-Olovs sonson, Lars Jarnhammar, en bok om sin farfar. ”Johan-Olov”, rätt och slätt. Det är en roman som baserar sig på Johan-Olovs innehållsrika liv som smed, fackordförande, politiker och inte minst författare.

Linnéa Nygren berättade om musikalen Klaveret, som hon skrivit och producerat och som spelats i Horndals brukspark under sommaren.

Det fina med att be Linnéa komma och berätta om musikalen var att då var vi säkra på att hon skulle finnas på plats när utdelningen av Årets mästersmed skulle äga rum.

Det är meningen att mottagaren ska bli överraskad och då gäller det att få dit mästersmeden utan att berätta att den ska bli det, så att säga. Just Klaveret är en av mina favoritnoveller av Johan-Olov och den finns att läsa här.

Den handlar om högfärd och statustävling mellan de olika hushållen i arbetarbostäderna, om osämja, om hur man kan förgifta stämningen. Men också hur man kan ta sig ur den ogina stämningen, och hitta ett sätt att försonas. I det här fallet är det med musikens hjälp, något som förstås passar fint i en musikal.Klaveret spelades bara två gånger i somras, men nästa år sätts den upp igen, med fler föreställningar.

Och nästa år firar vi Johan-Olovs födelsedag igen vid hans barndomshem Tvåbo. Här skiner solen för fullt dagen efter årets tillställning. Den uppmärksamma iakttagaren kanske märker att något förändrats jämfört med tidigare Tvåbobilder som jag visat. Just det: ny trapp! En fin födelsedagspresent som jag (och Johan-Olov) fick av syrran Livsrummet och svågern, Storfiskar’n. Så fin att jag får lust att sparka av mig sandalerna och tvätta fötterna innan jag går på den! Tack!

Det här inlägget postades i Att läsa, historia och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Andra lördagen i augusti regnar det inte

  1. Fint att läsa om icke-regnet och Tvåbo – och gott att se dig här igen.

  2. hyttfogden skriver:

    Skoj att du börjat skriva igen!

  3. kicki skriver:

    Jag blev så glad när Linnea Nygren fick mästersmeden, en ung seriös kvinna, det är så rätt.

  4. Storfiskaren skriver:

    Det var en bra dag med sällskapet och att mästersmeden delades ut till en värdig person.
    När det gäller bilden av tvåbo så kan jag inte låta bli att tycka att den är fin. Jag får en härlig känsla inombords när jag ser att taket fortfarande är så vackert och med den målade fasaden. Det är verkligen harmoni i bilden. Känslan härrör nog delvis från att man är medveten om hur det såg ut innan och vissa läckor i det dåvarande taket.

    • Karin skriver:

      Ja, vad skönt att huset blev ompysslat! Särskilt taket är ju helt avgörande för överlevnaden. Och dina insatser helt avgörande för att det blev av!

      Jag har letat lite efter bilder från Tvåbo när det var som skruttigast, men det verkar som jag försökte undvika att få med de trasiga partierna i putsen, de sönderfallande hörnen och annat sånt, mindre dekorativt. Dumt, för det hade ju varit intressant att kunna jämföra1

  5. Karin Eklund skriver:

    Så tryggt att veta att det inte regnar den andra lördagen i augusti. Sånt behöver folket mera av! En trygg förvissning om en dag då solen skiner och då Johan-Olov firas på Tvåbo. En fin tradition håller ni vid liv, ni dalkarlar( kvinnor)!

    • Karin skriver:

      Tack Karin! Ja, jag tror faktiskt att många skulle sakna Johan-Olov-dagen om den försvann. Jag också. Det är en bra blandning av trevlig underhållning, och möjligheter att träffa gamla bekanta på ett okomplicerat sätt. Lite att äta om man är hungrig. Och kaffe och kringla på det.

  6. Musikanta skriver:

    Jag förstår att det fanns rikligt med material i novellen för en musikal. Mycket musik i den också. Hade varit roligt att se och höra den.
    Kram från Ingrid

    • Karin skriver:

      Kul att du läst novellen! Väldigt kul med dessa musikalsatsningar hemma i Horndal och särskilt roligt att så många duktiga ungdomar är med. Du får satsa på en tur till södra Dalarna nästa sommar då det blir nya föreställningar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *