Aha – zemlja!

Semmeldag idag och då är det bra att veta varför semla heter semla. Så här var det:

När det svensk-ryska kriget härjade som värst och Karl den Tolftes mannar satt i fångläger i Ryssland hände det sig att de blev sugna på semlor så här års. Fast på den tiden hette det förstås hetvägg, eftersom de åts varma och var formade som en trekant, eller ”vigg”. Som så mycket annat är det ett låneord från medellågtyskan, där Hete veggen betyder varma (trekantiga) bullar.

Hur som helst, de svenska soldaterna tjatade om sina bullar och de skulle absolut ha dem serverade i en djup tallrik med varm mjölk i. De ryska fångvaktarna tyckte det såg lustigt ut med den där bullön i en liten sjö av mjölk och utbrast roat: ”Zemlja!” som betyder ”ö” på ryska. Så i fortsättningen när det blev dags för hetvägg beställde krigsfångarna ”zemlja” och det funkade fint.

Många av krigsfångarna överlevde och tog sig hem till Sverige igen. Eftersom de ofta var tongivande personer spred sig bruket av zemlja, eller den försvenskade formen semla, som snart ersatte ordet hetvägg. Och så är det än i dag.

Och gå nu inte på några irrläror som ofta sprids i mindre nogräknade publikationer om att det skulle vara bullar bakade på similamjöl (finmjöl på latin) eller någon liknande fantasifull etymologisk förklaring. Zemlja är det sanna ursprunget.

PS för alla i Stockholmstrakten. Missa inte Semmelmannen som, med sina kolesterolvärdena som insats, utför en heroisk gärning för alla stockholmare; han äter sig genom 60 olika semmelställen i januari och februari och betygssätter dem så att vi ska slippa gå på semmelnitar.

Det här inlägget postades i Att översätta, Att tolka, Ord, Språk och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Aha – zemlja!

  1. Du gjorde till och mig sugen på årets semla. Jag som vägrar äta dem alla daagar på året utom idag.

  2. Musikanta skriver:

    Kanske det får bli avsteg från pointsräkningen idag då. En semla innehåller enligt VV lika många points som halva dagsransonen för en som ska banta. Undrar hur Semmelmannen ser ut. Men han kanske tillhör de lyckliga som kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt.
    Bra att jag fick lära mig allt om ordet ”semla”. Det ska jag upplysa dem om som påstår något annat om det blir aktuellt.
    Ingrid som sitter och samlar sig för att stryka sju skjortor.

  3. Miss Gillette skriver:

    Hurra för detta mycket intressanta lärospån! Färgstarkt, roligt och lätt att minnas. _Men_ vad de ska bli konsternerade på konditoriet när jag kommer in och ber att få fyra öar att ta med hem.

  4. 3011 skriver:

    ”земля” betyder både ”jord” å ”land” på ryska, det ryska för ”ö” blir ”остров”

    sugen på Ultima Thule. Suck…

    • Karin skriver:

      Det låter nästan som om du har invändningar mot min semmelteori. Mycket intressant. Då får jag väl försöka forska lite till. Återkommer!

      Lite senare: Oj, complicated: I till exempel Slovenien skrivs “zemlja” på två olika sätt, dels med ett enkelt z: zemlja = jord, mark, land, och dels med ett litet v över z: žemlja = en liten bulle. Eller kan det betyda ö? Nej, det har jag ingen uppbackning för, men ändå – liten bulle eller liten ö, skulle det inte kunna vara samma sak, egentligen? Men uppriktigt sagt bygger mitt resonemang på att Novaja Zemlja betyder nya ön (vilket jag fick lära mig i skolan i en gång i tiden) men om inte zemlja betyder ö blir hela min teori lite skakig. Det blir den faktiskt.

  5. hyttfogden skriver:

    Var har du hittat dom här uppgifterna?

    • Karin skriver:

      Vi kanske skulle kunna kalla metoden för associativ etymologi? Med vissa innovativa teoretiska inslag? Bra, då säger så.

      • Cecilia N skriver:

        Släktdrag?

        Men jag gillar berättelsen.

        • Karin skriver:

          Jo, det kan nog finnas något genetiskt inslag, möjligen, när det gäller (o)vanan att försöka hitta (på) olika ords ursprung. Ibland oroar jag mig för vad Google gör med det uppväxande släktet. Vi var ju tvungna att skapa våra egna förklaringar, när det inte fanns andra att tillgå. Och så fick man testa sina teorier mot andras, eller mot den hårda verkligheten.

  6. Eva skriver:

    Oj jag har redan tryckt i mig årets ranson… i förväg! Hur är det förresten med ordet fastlagsbulle då, du mångkunniga?

  7. Karin skriver:

    Det är en konspiration. Rysk maffia ihop med svensk bagerinäring har sett till att semla tar över i syfte att förlänga semmelsäsongen. Fastlagsbulle blir ju lite begränsat, tidsmässigt.

  8. hyttfogden skriver:

    Ja då vet jag, för sådana saker får jag mig till livs här i huset då och då.

    • Karin skriver:

      Fast biten om hetvägg kommer från Hellquists etymologiska ordbok, som anses ha någorlunda koll. Hellquist alltså, även om han sägs ha tillåtit sig en och annan chansning han också.

  9. Örjan skriver:

    Novaja Zemlja = Nytt land. Men det ju en Ö.

  10. Skogsgurra skriver:

    Vadå få sig till livs! Semlor? Eller?

    Min mycket väl belagda uppfattning (och den som kanske färgar Hyttis) är att det var den gamle tjyvgubben Marco Polo som lärde sig konsten att baka goda vetebullar när han var på besök i Kina. Han tyckte att de smakade mycket bättre än de torra bullar som på den tiden bakades i Italien. Han tog receptet med sig hemöver och på vägen passerade han både Indien (där kardemumma befanns vara en mycket trivsam bullkrydda) och Persien (där mandelmassan lades till). Han råkade sedan komma ur spår och tog sig tillbaka till Italien via Alperna och där experimenterade han med mjölk och vispad grädde.

    Så, när han äntligen kom ner i det egentliga Italien (som ju inte fanns på den tiden) så hade han semlan, som vi känner den, fix und fertig.

    I Kina kallades den där bullen selma (tänk på Selma Lagelöfs frisyr) så förstår ni varför. Och det namnet tog Marco med sig från den nordöstliga kinesiska provins där han lärt sig bullbakets konst. Semlorna kallades länge just ”selma” men på sin väg norrut genom Frankrike (som ju inte heller fanns) så råkade ordet ut för samma öde som ”formaggio” som hos Gallerna blev ”fromage” (omkastning av konsonanter) så att ”selma” blev ”semla”.

    Resten är historia. Tyskans ”Wecken” (med varianter) och engelskans wedge för kil eller tårtsegment är förstås samma ord. Men det tar vi nästa fastlagsdag.

  11. Krönikören skriver:

    Sant eller ej, så var det roande läsning! Det är alltid roligt att ha en bakgrund till varför saker heter som de gör. Jag har för första gången sedan hemkunskapen bakat egna, så nu får vi dem utan den läbbiga mandelmassan!

Kommentarer inaktiverade.