Nu har jag varit på fälgutställning för första gången i mitt liv. Den fanns på övervåningen där de bytte sommardäck till vinterdäck åt mig. Där fanns också en trevligt lounge med gott fika. Det var snyggt med alla fälgar och om jag tolkade rätt handlar det om att fälgar också är ett sätt att kommunicera.
Min byta-däck-rutin blev lite annorlunda i år. Jag brukar förvara de däck som jag inte använder i en bod på landet. Med lite planering kan jag då få dem bytta, säsongsvis, på den närbelägna OK-macken. Men i år var jag för sent ute och måste stuva in däcken i bilen och ta med dem till stan, för att inte bli strandsatt i stan med sommardäcken på när det råder sommardäcksförbud.
Samtidigt var det dags för besiktning av bilen, så jag tog besiktning först och däckbyte sen. Det var tur, för det visade sig att jag hade en skåra i ett av framdäcken, ända in i väven. ”Det här kan bli punka när som helst eller värre. Det här däcket kan ge upp plötsligt och om sker i hög hastighet kan det gå riktigt illa.”
Det blev en tvåa i besiktningsprotokollet och återbesök. Nu bor jag turligt nog nära ett område med allehanda verkstäder och däckfirmor; inom en timme hade jag fått sommardäcken bytta mot vinterdäck, återvänt till besiktningen och ”fått tvåan släkt”, som jag just lärt mig att det heter på fackspråk.
Så nu blir det att spara till nytt sommardäck, till våren. Kanske jag ska fundera på vad mina fälgar har att säga också? Jag är lite dålig på att kommunicera med hjälp av mina fälgar, men jag hoppas i alla fall att de inte sänder ut några otrevliga budskap.
Jag tankade i Rättvik en gång för några år sedan och fick lov att tvätta av rutor och lyktor ganska länge för det var spännande saker som hände. En kvinna kom in i butiken när jag skulle betala, hon ville låna en tång för det hade fastnat ståltråd i däcket sa hon. Tjänstvillig, och bekymrad, personal följde med henne ut till bilen som var fullpackad med bagage och barn. Mackpersonalen konstaterade att det var kordväven (ståltrådsnätet i däcket) som tittade fram och att hon måste byta däck. Kvinnan blev irriterad och sa att det gick inte alls för reservhjulet låg underst i packningen och nu hade de bråttom till fjällen och om han bara drog bort de där ståltrådarna så kunde hon åka vidare. Sedan följde en lång palaver om problemet med att tömma bilen och osv.
Vid det laget var det lite pinsamt att torka rutor och lyktor ännu mera så jag åkte vidare men var lite bekymrad över dåligt förberedda fjälltrafikanter. Det skiljer ju några klimatzoner och det är bra att ha kommunicerat med däcken och eventuellt fälgarna.
Undrar hur långt den kvinnan kom och på vilken smal väg utan vägbelysning hon så småningom fick punka och måste lasta ur hela packningen. Eller lyckades möjligen mackpersonalen få henne att inse stundens allvar? Jag hoppas verkligen det, för ett däck som ger upp lite plötsligt är ju farligt för alla i den omgivande trafiken.
Hon och många andra fjälltrafikanter bidrar dessutom till luftföroreningar i Mora, hörde jag på morgonnyheterna häromdagen.
Min artros i vänster höft och knä har nu gjort det omöjligt för mig att köra bil för jag kan inte trampa ur vid växling och förresten orkar jag inte häva med rullatorn in och ut ur bilen så dotra är min hemtjänst och handlar åt mig lite då och då. Så min Groda Nissan Juke står i garaget i Vintrosa, servad och besiktigad och behöver inte ge sig ut i vintervädret. Skönt att slippa säger både Grodan och jag.
Däcken hade jag under alla år här i Ställdalen förvarade hos en kille med däckfirma och när det gick upp för mig att jag nog måste ställa ifrån mig åkdonet mailade jag honom och han kom hem till mig med vinterdäcken och vi tackade för den tid som varit.
Jobbigt med artosen! Och ja, det där med bil är ju lite dubbelt. Väldigt praktiskt ibland, men ett jämrans pyssel med den vår och höst och så besiktningen då och då och så fordonsskatten som det är lätt att glömma och så blir det förseningsavgifter, för att inte TALA om parkeringsböterna som elaka App-parkeringsbolag ser till att man får, ideligen.
Å andra sidan har ju tågtrafiken till Horndal i stort sett upphört, så det skulle vara svårt att ta sig dit utan bil. Suck!
Nu ligger däcken i alla fall, sedan en liten stund, i säkert förvar (förhoppningsvis!).
Ett så kul inlägg om däck, fälgar och kommunikation…visst är det så att man kanske borde prata mera med sina rullande vänner under bilen, förstå dem bättre osv…Snygg utställning fick du vara med om också.
Det är bra med noggranna besiktningsmänniskor.
Jag undrar om bilbesiktningspersonalen får gå psykologikurser. Ofta måste de ju ge tråkiga besked om bromsbackar, dimljus eller vad det nu kan vara som inte fungerar och som man måste fixa och sen komma tillbaka för ombesiktning. Dyrt och jobbigt! Men de gör det på ett sätt som gör att man inser att det är med omsorg om ens säkerhet. Jag träffar ofta på trevliga och inkännande personer, som gör en tvåa lättare att acceptera.
Ibland säger folk ” Så jxxxxvla snygga fälgar!” och jag begriper ingenting. Sånt kan jag inte avgöra. Jag ser om en fälg är rostig eller inte, resten är för mig obegripligt!
Nu har jag förstått att fälgar kan vara ”ungdomliga”, ”sportiga”, ”robusta”, ”ha en distinkt look” eller att de kan ge ”ett solitt intryck”. Du kan också att välja ”tidlösa fälgar med en perfekt balans mellan sportighet och elegans”. Det är bara att välja framtoning!
Jag hade aluminiumfälgar på vinterdäcken till min förra arbetsbil. När det var dags att byta till sommardäck så ville killen på däckvetkstan så väldigt gärna att jag skulle ha de i aluminium på mina sommardäck. Han frågade mig ivrigt om jag ville att de skulle byta och jag lyssnade inte så noga så jag såg väl lite förvirrad ut. Hans kollega skrattade till och sa-Jag tror inte hon bryr sig!
Men! Du kunde ju fått sommardäck med fälgar som utstrålade en tidlös och perfekt balans mellan sportighet och elegans!
Det har du rätt i!
Känner du till frekvensen som fälgarna sänder på? Har hört att man ska hitta dem på ungefär 29-30 kHz, men min radiomottagare hittar bara tystnad.
Mina kör med visuell kommunikation. Med tanke på att det är ett tag sedan jag tvättade dem torde signalerna ligga nånstans kring brungrått, ungefär 600 nm.
Ja, jäklar! Där blev det svar på bumsen!