Häromdagen skulle jag åka till Örebro och tog mig till Centralstationen i Stockholm och letade rätt på mitt tåg på spår 10. Där stod bara vagnarna 3, 4 och 5, medan jag skulle åka i vagn 1.
Jag fick lugnande besked om att tre vagnar till var på ingång. Den saknade tåghalvan körde långsamt fram och en ung lokförare klev av och (simsalabim!) kopplade ihop tåghalvorna.
I nosen och i baken på vagnarna finns kopplingsmekanismer att sätta ihop dem med, som om det vore Lego.
Sedan hoppade lokföraren upp i körhytten (heter det kanske inte, men i alla fall längst fram). Vi kom iväg i rätt tid, men efter ett par hundra meter stannade tåget och lokföraren sa: ”Jag är ledsen, men jag missade just en stoppsignal och körde igenom en växel, som jag borde ha stannat framför. Jag får inte fortsätta att köra och vi måste hitta en annan lokförare i stället.” Det märkliga var att ingen blev upprörd. Alla ombord tänkte sannolikt samma tanke: ”Men stackars tjej!”
Om vi hade fått besked om ”tekniskt fel” eller ”signalproblem”, eller något liknande, hade det troligen sett helt annorlunda ut, med arga passagerare, krav på taxi, omedelbara besked och sånt. Nu satt vi lugnt kvar och väntade på en ny lokförare, vilket dröjde. Sedan kom ett nytt meddelande att hjulen, rälsen och växeln måste inspekteras av någon tekniker innan tåget kunde fortsätta. Det skulle ta ett tag och jag skulle sannolikt missa mitt möte i Örebro.
Jag klev av tåget och tänkte att det är ju väldigt bra att man tar säkerheten på allvar och inte bara chansar och hoppas att det ska gå bra ändå. Ingen skada skedd, mötet kunde klaras av via telefon och jag hoppas verkligen att lokföraren får återgå i trafik snart igen.
Så strongt gjort av lokföraren att säga som det var. Sånt uppskattas, vi är ju bara människor alla. Ärlighet uppskattas även om missödet ställer till det för många. Men hatten av, absolut.
Så modigt och klokt! Alla förstod att det var ett misstag, ingen blev arg.
Kan du vara bussig att skicka ditt inlägg – med rubriken väl synlig – till herrar Putin och Trump?
Ack, att ingen har tänkt på det tidigare! Problem solved!
Oj, det där måste vara en ovanlig händelse!
Så skönt att ingen blev tvärförb-d …
Ja, den unga lokföraren var så totalt avväpnande när hon sa som det var, att hon hade klantat sig. Och dessutom kändes det ju rätt bra, trots allt, att man kollar upp så noga efteråt. Några resenärer satt kvar i vagnen och sa att det får väl ta den tid det tar, andra började kolla upp nästa tåg och ytterligare andra – som jag – klev av och stannade i stan.
Spår 10 på Stockholms central, vilken lyx, inga trappor.
Det är inte lätt att åka tåg dessa dagar, allt möjligt händer. Som ett under fungerade det att komma (från spår 10) från Stockholm till Alingsås dagen då det skulle bli kaos, men inget hände.
Viktigt att de håller på säkerheten.
Ha det bra!
Spår 10 är bäst, ingen protest! Och att åka tåg är lite lotteriartat. Tänk att man inte ens kan lite på att det blir kaos, när det gått ut kaosvarningar! Vanligtvis får man vara glad om tåget går hela vägen utan signalfel, växelfel, lokförarbrist (lokföraren måste tas ur trafik efter ett visst antal timmar vid spakarna) eller helt enkelt för att ”tåget är trasigt”, som jag fick höra nyligen då jag kommit halvvägs till landet.