Balans och distans

Ett hörn av Björns trädgård

Jag kanske ska anmäla mig som frivillig smittskyddsspanare på Södermalm? Med bilen kan jag ta mig dit det behövs utan att använda kollektivtrafiken. Från dagens spaning kan jag lämna ganska lugnande rapporter. Folk på Götgatan väjer för varandra och ser till att hålla lagom avstånd.

De som sitter i Björns trädgård gör det på ett ansvarsfullt sätt. Antingen familjevis vid olika bord, eller, om man delar bord, ser man till att ha en buffertzon av barn som går på samma förskola emellan. Inget kramande, inte ens armbågsknuffar utan avståndshej.

Och jag tänker när jag ser alla dessa barn som leker intensivt i vårsolen att om det kunde vara så här överallt och hela tiden vore det lugnt. Några kvällsspaningar har jag inte gjort och tänker inte heller göra, men det lär se helt annorlunda ut då, med trängsel och bristande omdöme. Allmänt alkoholförbud om det inte blir en bättring, vore kanske ett verksamt hot?

Dagens akvarell är en tjej som testar sin balans genom att snurra så att den tjocka kalufsen virvlar omkring henne. Målet är att bli så snurrig att hon vinglar lite, men utan att ramla.

Det här inlägget postades i Hälsa, Livet, Planering och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.