Tunnelseende

”Tätning mot inläckande grundvatten utförs med cementbaserad injektering bergförstärkningen sker i huvudsak med sprutbetong och bult. Den förstärkta och tätade tunneln kläs sedan in./-/Samtidigt är en effektiv framdrift med hög produktivitet avgörande för att klara tidplanen. Vår ambition är därför att i möjligaste mån arbeta med funktionella krav och villkor.”

Har jag fått tag i en gammal projektbeskrivning för Hallandsåsen? Nej, det är en sprillans ny beskrivning av hur man tänker jobba med Förbifart Stockholm. Det kanske funkar bra, vad vet jag. Men jag blir lite förskräckt när jag läser om projektets omfattning. förbifart

En tunnel hela vägen från Skärholmen till Sollentuna! För alla som inte är hemmastadda i Stockholmsgeografin kan jag nämna att det blir den längsta tunneln i stadsmiljö i världen!

Det finns bara två vägtunnlar i världen som är längre, en i Lærdal i Norge (24,5 km) och en i Zhongnanshan i Kina (18 km). Men Förbifarten får fler filer. Det blir väldiga mängder berg att spränga bort. Var gör man av sex miljoner kubikmeter bortsprängt berg?

Och vad skulle man kunna göra i stället? En motorväg mellan Linköping och Gävle, till exempel. På YIMBY:s sida kan man läsa om olika alternativ. Ja, samma YIMBY som jag är helt oense med när det gäller Nya Slussen. Men det hindrar inte att deras genomgång av Förbifarten och dess alternativ är tankeväckande läsning!

Det här inlägget postades i Debatt och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

35 svar på Tunnelseende

  1. Kulturchefen skriver:

    Tänker att ju mer man bygger för bilar, desto mer bilar får man. Vore kanske bättre att bygga/upprusta järnväg för pengarna?

    Jag som vrider och vänder på en kommunal kassa som handlar om människor, möten och kultur har veeeldigt svårt att förstå hur man bollar med miljarder, betong och stål.

    Vad betyder förresten ”ambition att … arbeta med funktionella krav och villkor”? Om det inte funkar blir det alltså ofunktionella dito?

    • Karin skriver:

      Ja, ju bättre det blir för bilarna desto fler blir de. Enkel logik, men svår att förstå för stadsplanerare, tror jag.

      Håller med om att den där meningen om att ”i möjligaste mån arbeta med funktionella krav och villkor” låter oroväckande. Om det blir brått får väl säkerhetsaspekter och annat flyga och fara, misstänker jag!

  2. Musikanta skriver:

    Har känningar av klaustrofobi när jag åker genom Årstatunneln. Hur blir det inte med denna nya?

    Tyvärr går det inte att åka tåg eller buss för Mirrfamiljen från Stockholm till sommarlandet på Öland med tre barn och hundra matkassar, massor av kappsäckar, ett antal cyklar etc.etc.

    Det är lätt för människor som bor mitt i storstaden med fungerande och intensiv kollektivtrafik att tycka att bilarna ska bort (med anledning av kulturchefens kommentar). Vi som bor på landet där nästan alla bussar har dragits in är helt beroende av bilen för att handla, gå till banken, posten eller doktorn etc. etc.
    Ingrid

    • Karin skriver:

      Fast jag är ju också bilberoende, för att komma hit till landet. Men jag kan tänka mig en mångdubblad trängselavgift för oss som åker bil i storstan, till förmån för ökad kollektivtrafik. Det skulle minska antalet bilturer och behovet av dyra billeder. På landet är det ju inte samma trängselproblem.

      Jag har också lite tunnelfobi. När jag hörde talas om tunneln under Engelska kanalen lovade jag mig själv att jag aldrig skulle behöva åka i den. Och inte kommer jag att använda Förbifart Stockholm heller. Nästan två mil under jord!

      • Kulturchefen skriver:

        Klaustrofobi, sa Bull! Kulturchefen är för övrigt landsbygdsboende i allra högsta grad. Till och med glesbygd beroende på definition. Och bilberoende för en del resor. Men gillar ändå inte att man bygger för bilar där alternativ uppenbart finns.

        Jag tror inte på förtätning överhuvudtaget. Istället för att bygga fler bostäder i stan och fortsätta centrera jobb och högskolor så folk MÅSTE flytta dit så borde de spridas över landet. Bättre representation i verksamheten med fler perspektiv, lägre lokalkostnader med utnyttjande av befintligt bestånd istället för nyinvesteringar, fler som tar steget att utbilda sig (för alla flyttar faktiskt inte), och bättre skattebas för de 250 kommuner i Sverige som stadigt tappar befolkning. Men som kära Borg sa i en intervju; då blir villaägarna i Täby ledsna. (Ungefär.)

        Visste ni förresten att urbaniseringen, dvs att folk panikartat flyttar till stan, är att betrakta som myt vid det här laget? 2013 var första året som bröt trenden, in- och utflyttningen nådde break even i svenska glesbygds/gles landsbygdskommuner. Att befolkningen fortsätter att minska i en bedövande del av Sverige har med födsel/dödselnettot att göra, då hjälper det inte om flyttströmmarna vänder. Och man kan fortsätta försvara centraliseringen som ett självspelande piano.

        Det här är – för att uttrycka mig väldigt försiktigt – något som jag känner väldigt starkt för.

      • Skogsgurra skriver:

        Känslopjunk!
        Just i tunnlar brukar säkerheten vara väldigt god. Det är egentligen bara den där långtradarn som brann upp för cirka femton år sedan i Mont Blanc-tunneln som orsakat en rejäl katastrof.
        Tunneln under Kanalen har jag passerat i bil kanske tio gånger. Aldrig känt något obehag.

        • Karin skriver:

          Exactly. Klaustrofobi är en fråga om känslor och hur säker en tunnel än bedöms vara kommer jag att tycka att det är läskigt.

          • Skogsgurra skriver:

            Jag tror inte att dina känslor kan räkna med att få särbehandling i det här fallet.
            Många tycker att det är otäckt att flyga. Och en del vill inte äta ostron eller sniglar.

          • Karin skriver:

            Det handlar liksom om två olika saker här: å ena sidan obehagskänslan som gör att jag ogärna åker i tunnlar om jag kan slippa och å andra sidan min undring om detta rekorddyra projekt verkligen är bästa sättet att förbättra trafiksituationen. YIMBY:s genomgång har fått mig att börja tvivla på det.

  3. Hans Pettersson skriver:

    Vilsen i Sthlm. Tror nog ändå att bilen är här för att stanna. Så även i Sthlm. Bra kollektivtrafik – ja. Bilfientlighet – nix.
    Har åkt kollektivt till jobbet i alla mina dar.

    • Karin skriver:

      Men en jähättedyr (och läskig!) tunnel i stället för något av de rimligare alternativ som verkar finnas har jag svårt att förstå. Jag har just börjat försöka sätta mig in i vad Förbifarten innebär och det verkar inte vara den billigaste eller smidigaste lösningen fr oss Stockholmare.

  4. Pysseliten skriver:

    Jag bara undrar, vem är så bergsäker på att storstadsregionerna kommer att vara dom stora tillväxtorterna i framtiden? Med ökande tillgänglighet av tjänster och fria arbetsplatser skulle jag inte våga satsa allt på det kortet.

    • Karin skriver:

      Pysse, Cecilia och KCh: Jag läste en rapport för några år sedan om vilka svenskar som trivs bäst med sina liv. Som rentav var lyckliga. Och det visade sig att det framförallt var de som bor i mellanstora städer. Vilket borde vara ett argument för en utbyggnad av städerna i Mälardalen så att folk kan bli lyckliga i Västerås, Eskilstuna, Strängnäs, Enköping och liknande platser. Och så bra förbindelser mellan Mälarstäderna. I Stockholm verkar det ju vara svårt att få till det där med bostäder.

      PS. Det går att vara lycklig i små städer och byar också, det var bara det att statistiken visade markant högre nöjdhet i de medelstora städerna.

  5. Skogsgurra skriver:

    Var/vad man ska göra av massorna? Och då med olika betoning på ”av”.

    1. Obetonat – kan bli skidbackar. Som Högdalstopparna var en tid. Innan det blev populärt att dra långa vägar för skidåkning på diverse fjärran fjäll och alper.
    De kanske också kan användas att skapa ännu en eftertraktad och populär Mälarö. Sådana har såvitt jag vet alltid betraktats med välbehag.
    2. Betonat – Med lite bra marknadsföring kommer olika perifera kommundelar att slåss om att få de nya backarna.

    För övrigt kommer trafiken i landet att utvecklas ganska oberoende av förbifart eller ej. Det viktiga är att förbifarten reducerar antalet långa köer med tomgående fordon. Att kräva att trafiken i ”vertikal” riktning, dvs längs E4 ska ta vägen över Strängnäs och Enköping löser inga problem. Inte heller via Västerås. Och att ta den genom Stockholms innerstad, dit Essingeleden och Norra Länken via Tomteboda och andra inte längre så perifera områden måste räknas, är den sämsta lösningen.

    Järnvägen står inför ett totalt sammanbrott med spår som förfaller allt snabbare och ett kontaktledningssystem som idag är mellan 70 och 80 år gammalt och dimensionerat för 400 A, dvs cirka en tredjedel av dagen strömuttag (ca 1200 A), lägre hastigheter än som förekommer idag och planeras höjas ytterligare – och som dessutom är provisoriskt reparerat i så gott som varje spann. (Bakgrunden till de alltmer frekventa nedrivningarna av kontaktledningar).

    Att få järnvägen i användbart skick kommer att ta mycket lång tid och att få tillbaka godstransporterna tar ännu längre tid. Industrin har till stora delar slutat använda järnvägstransporter på grund av att Just In Time (JIT) inte fungerar när tågen inte går som tåget.

    Ombyggd Slussen är jag starkt emot. Förbifarten tycker jag är vettig, snudd på nödvändig.

    • Karin skriver:

      Jag tror också det – att någon förbifart är nödvändig. Men YIMBY-genomgången och andra artiklar får mig att undra om just denna megatunnel är bästa lösningen.

      Såvitt jag förstår ska man bygga tre extrahamnar dit sprängmassorna forslas på någon slags transportband och sedan skeppas de sex miljonerna kubikmeter bortsprängt berg med pråmar till tillfälliga förvaringar. Och sedan tror jag inte man har tänkt längre.

    • Redaktören skriver:

      Förbifarten i nuvarande utformning är obehövlig. För en tredjedel av kostnaden kan man bygga en led överjord. Antagligen ännu billigare eftersom förbifarten verkar bli dubbelt så dyr som hittills sagt. För övrigt handlar trafikfrågan mest om att förena norra och södra delarna av Stockholm. Förvånansvärt lite av trafiken är genomfartstrafik norrut. Vill man underlätta norrgående bilväg är bäst att bygga om sträckan Norrköpng-Gävle, betydligt kortare väg och det har man utan vidare råd med om struntar i idiotiska tunnlar till vansinnigt höga kostnader för skattebetalarna.

      • Redaktören skriver:

        Alltså bygga motorväg Norrköping-Gävle.

        • Skogsgurra skriver:

          Ja, det var ungefär det jag menade med ”Att kräva att trafiken i ”vertikal” riktning, dvs längs E4 ska ta vägen över Strängnäs och Enköping löser inga problem”.

          Då uppstår frågan var denna nya motorväg ska läggas. Och om inte den gamla ”Bergslagsdiagonalen” faktiskt duger mycket bra. Med den nya bron över Motala ström har den blivit ett bra alternativ. Det är ju ingen naturlag att motorvägen måste passera Norrköping.

          Med den nedmontering av svensk industri som pågår för fullt kanske vi snart befinner oss i ett läge där befintliga lösningar duger. ”Paradise Hotel” och liknande väsentliga produktioner väl snart är det enda vi förmår åstadkomma och även om de kräver viss vägtransport så duger nuvarande vägnät bra för både dem och den alltmer utspädda och landsomfattande Melodifestivalen. Obs: Ironi.

      • Karin skriver:

        Det ser ut som att man (återigen och i likhet med Nya Slussenprojektet) bundit sig för dyrast möjliga lösning.

  6. Kicki skriver:

    Handlar det om behovet av en trafiklösning eller om behovet av vinst? Och hur var det med relationerna mellan beslutsfattare och entreprenörer/företagsägare?

  7. Cecilia N skriver:

    Det finns väl ingen vettig människa som åker Gävle-Norrköping via Stockholm om man kör själv?
    Nä undvik det där kaoset så mycket som möjligt, det är min åsikt.

    Jag sitter så gärna här i min lilla stad på norrlandskusten och är lycklig. Helst åker jag inte ens till nästa stad söderut.

    • Redaktören skriver:

      Nej ingen vettig människa gör det. Men förbifarten har ju motiverats med att den behövs för att bilar som ska till Norrland behöver den. Vilket som du påpekar är osant (enligt trafikräkningen finns det bara ett hundratal lastbilar som tar omvägen via Stockholm).

    • Karin skriver:

      Bra Cecilia att du lever upp till statistiken. Jag tror att din stad ingick i gruppen städer där man är lyckligast i Sverige!

  8. Musikanta skriver:

    Det är i Stockholm och övriga storstäder som jobben finns – det är därför folk flyttar dit. Man har ju gjort försök med decentralisering av t.ex. verken, men efter vad jag vet har flera av dem flyttat tillbaka till Stockholm numera. Stora företag kan kanske inte ha huvudkontor i Söderköping eller Sveg – inte lätt för deras utländska kunder och andra kontakter att ta sig dit, funderar Ingrid.

    • Karin skriver:

      Visst finns det ett motstånd. Men jag tror att det går om man vill – i alla fall i större utsträckning än idag. Några av utlokaliseringarna av verk och myndigheter tycks ju ha fungerat, mot alla odds. Och jag tror att Sandviken gjorde ett misstag när de flyttade huvudkontoret till Stockholm. Deras internationella kontakter brukade gilla att komma till Gästrikland.

      • Skogsgurra skriver:

        Bofors, SAAB, Volvo, SKF och ganska många andra bolag klarar sig hyfsat i landsorten, som 08 brukar kalla allt utanför tullarna.

        Beträffande vettiga människor så råkar E4, som inte är ett alltför ovanligt vägval, passera Stockholm och det är ju inte bara trafiken till Norrland som räknas även om den tagits som exempel på hur få fordon som passerar Stockholm. Där anar jag en van debattörs försök att skifta fokus en aning. Det förekommer också en hel del lokal trafik mellan norra och södra delarna av Stockholms län.

        Behovet av en bättre passage har länge varit tydligt. Och, som tidigare påpekats, att bygga väg eller bro genom det bostadstäta stråket Skärholmen – Sollentuna kommer nog att stöta på kraftigt motstånd. Där blir det nog mera NIMBY än någonsin och stora kostnader för markinlösen och ersättningsbostäder.

        Tunneln undviker detta i stor utsträckning. Och alternativet, att leta sig fram på andra vägar ovan jord, finns ju fortfarande för dem som tycker att det är otrivsamt att åka i en tunnel. Jag undrar hur de personerna hanterar tunnelbanan? Vägran där också?

        För övrigt – om det skulle råka bli världsrekord i längd för den här sortens tunnlar så är väl det inget argument mot en tunnel? Eller?

        • Karin skriver:

          Världsrekordprojekt tenderar att kosta. Det är ju vi stockholmare som får betala. Då vill man ju inte att det ska bli för dyrt och man vill också gärna att alternativen undersöks ordentligt. Det sägs att just Förbifarten kommer att gå på ungefär 15 000 per berörd skattebetalare, men det är inget som jag räknat på så det kan vara mer. Eller mindre. Men dyrt blir det. Och med tanke på hur erfarenheterna från hur Slussenprojetet drivits fram och igenom blir en ju lite skeptisk.

          • Skogsgurra skriver:

            Ja, visst. Jag tycker också att Slussen förstört trovärdigheten i sådana här projekt. Men att alltid vara ”smart” och tro sig se korruption i alla lägen är inte så smart.

            Att få en rekordlång tunnel är ju inte ett mål i sig – men du nämnde att den skulle bli just det. Och i så fall så ser jag inget negativt i just den omständigheten. Inget positivt, heller.

            Öresundsbron var jag aktiv motståndare till. Jag hade en ganska intensiv dialog med konsortiet och de lyckades, med fakta, visa att jag hade fel. Nu börjar Öresundsbron framstå som en riktigt bra lösning. Tror till och med att den går ekonomiskt bra. Och den befarade miljöförstöringen har uteblivit. Det talas till och med av en positiv påverkan på Östersjön.

            Känslomässiga och automatiska ”näbbskoreaktioner” kan nog vara ärligt kända. Men analys av fakta ger bättre insikt.

            Slusseländet, däremot, är jag fortfarande emot.

            • Redaktören skriver:

              Jag har alltid, sedan planerna på Kungshattsleden, varit för en förbindelse mellan södra och norra Stockholm. Är det fortfarande. Men fakta är att den föreslagna tunneln är oerhört dyr och alla andra alternativ ovan land är mycket billigare (även med inlösen medräknad).

              Eftersom jag är uppfostrad med att bra ingenjörslösningar både ska vara tekniskt eleganta och kostnadseffektiva är jag djupt bekymrad över den nuvarande stadshus- och länsledningens närmast kriminellt vårdslösa hantering med skattepengar för investeringar.

              Några exempel. Slussen skulle sas det kosta 8 miljarder. Nuvarande nota pekar på minst den dubbla kostnaden. Nya Karolinska är för att citera näringslivets eget forskningsinstitut en ekonomisk skandal, jämfört med ett modernt sjukhus i Danmark av samma slag är kostnaden dubbelt så hög (dvs en förlust om cirka 25 miljarder till). Prislappen för förbifarten kommer enligt de senaste uppskattningarna bli tiotals miljarder högre än sagt.

              Eftersom pengar trots allt är en ändlig resurs så innebär följande megaslöseri (det är nog ingen tillfällighet att den politiska ledningen är nära lierad med byggindustrin, dvs k—–t) att många lika viktiga eller än viktigare investeringar inte blir av eller får vänta.

              Några exempel: 1. t-bana till Nacka borde gå före allt annat (men den ligger nu 20 år fram i tiden,vilket är snurrigt). 2. Bostäder på Bromma flygplats, skulle ge omkring 50 000 nya bostäder 3. Upprustning av tågnätet i Sverige (vilket f n saknas pengar till, vad regeringen talar om är vad som ev ska hända om 15 år, men det finns inte öre extra avsatt).

              Om man inte godtagit vansinnniga och onödiga fördyrningar av förbifarten, Slussen och Nya Karolinska hade dessa tre viktiga samhällsprojekt redan varit betalda och påbörjade.

              Dessa hårda ekonomiska fakta gäller oavsett fotbeklädnad.

              • Skogsgurra skriver:

                I grunden handlar alltså vår diskussion om huruvida kostnaden för en tunnel blir väldigt mycket större än för en annan lösning.
                Där har jag inte sett siffror som jag kan lita på, men tunnlar brukar (om man har bra berg) inte bli så våldsamt kostsamma. Om det hade varit ödemark hade tunnelalternativet varit vansinne. Men ödemark kan ju inte kalla den aktuella delen av Stockholm för.

Kommentarer inaktiverade.