Det gick bra!

Vi fick hjälp med att ta ner några björkar i höstas. Sådana som var ruttna inuti och som stod farligt till och lutade sig hotfullt över hus och bodar. lutbjörk3

Trädfällaren är ett riktigt proffs och det är spännande att följa hans planering och se hur träden lyder honom. Själv menar han att det ju bara är enkel matematik. Well…resningen

klar stångI går var det dags att resa upp en björk i stället, som majstång.  Förra årets majstång var lite för kort, tyckte man allmänt, så i år ville man ha ett rejälare träd. Det ska vara en rakvuxen, lagom kraftig björk som man tar bort grenarna på men behåller toppruskan.

Proffsfällaren inkallades, både för att fälla björken och leda resningen av majstången. Med ett så högt och svajigt träd kan det bli rätt nervöst innan det kommer på plats. Tänk om den välter? Kommer tvärslån verkligen att vara vågrät? Är den inte längre på ena sidan! Ser den inte ut att luta?

Det gick förstås finfint. Ett av barnbarnen har varit lite fundersam när det gäller våra björkar på tomten som måste väck. När hon kände igen vår trädfällare och såg att han också klarar av att resa upp träden igen sade hon nöjt: ”Vad bra. Då kan han hjälpa oss om vi ångrar oss och vill ha upp någon av björkarna igen!” Vi diskuterade tanken med trädfällaren och han var med på noterna, glad över hennes tilltro till hans förmåga.

Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

12 svar på Det gick bra!

  1. Skogsgurra skriver:

    Det är inte alltid det går så bra.

    Då kan det vara bra att ha en proffsstångresare – som Francois i Jour de Fête – till hands. Om sommaren blir regnig kan jag rekommendera en Tatibox.

    Traffic, Playtime, Mon Oncle, Les Vacances och Jour de Fêtes. Bra för bukmuskulaturen. Mon Oncle har en speciell atmosfär. Fin film, helt enkelt.

    • Karin skriver:

      Ja, ska det fortsätta på det här sättet (med ungefär samma temperaturer som i vintras och exakt lika kallt som i Brasilien där det är vinter nu) då kan man behöva muntra upp sig med lite bra filmer. Traffic, Mon Oncle, Jour de Fêtes – ja jösses, allihop utom möjligen Playtime tror jag att jag minns rätt bra. Finns nog som VHS någonstans. Men var har vi videospelaren? I ett skåp någonstans, troligen.

  2. Kulturchefen skriver:

    En trädfällare ska ju vara begåvad med både fällning och resning. Ser bra ut!

    Grodinlägget spred sig *host* på twitter igår. :)

  3. Skogsgurra skriver:

    Komplett samling! (En som jag inte har, buhu…)
    http://www.kvarnvideo.se/se/art/g-a/sommarrea/jacques-tati-collection-6-disc.php

    79 SEK känns onödigt billigt.

    • Karin skriver:

      DVD-epoken går i graven. Stora välsorterade videobutiken på Götgatan lägger ner och säljer ut. ”Alla” använder Netflix och liknande tjänster utom vi, så vi hör nog inte till ”alla”. Är du spekulant på samlingen? 79 spänn för den som fattas är också billigt.

      • Pysseliten skriver:

        Jag tror att min pappa har köpt på sig hela Tati-samlingen med åren. Kul när mina barn är där, då kan dom sitta och titta på film tillsammans (medan jag sover).

      • Karin skriver:

        Känns nästan olämpligt att hela samlingen är till salu för 79 kronor!

  4. Musikanta skriver:

    Jag tycker också att det ser farligt ut. Ingen resning här för vår del.

    Om hur det var för 20 år sen på Äspholm i Sankt Anna skärgård ska jag däremot berätta om i mitt inlägg i morgon. Jag undrar om jag är den enda i hela Sverige som inte dansat kring midsommarstången i år? Men lite sill åt jag i alla fall fast ingenting till mer än sprudelwasser. Så är jag också fit for fight idag!
    Ingrid

    • Karin skriver:

      Jag dansade ju inte heller (av respekt för grodorna – se förra inlägget!). Vi var väl hälften publik, hälften dansare. I lilla Horndal var det hundratals midsommarfirare i den gamla bruksparken.

      Ser fram mot Äspholmberättelsen!

  5. Pysseliten skriver:

    Påminner om när äldsta dottern slog av armen på sin Pochahontas-docka. ”Äsch, det växer snart ut en ny igen!” sa hon nöjt och lekte vidare och pratade aldrig mer om den saknade armen. Dockan var länge hennes favvo-docka.

Kommentarer är stängda.