Dimmigt

I helgen var det julmarknader och saffransskorpor och brasmys och annat första-advents-aktigt. När vi fikade framför brasan hemma hos dottern konstaterade en Londonbo på besök att det där med brasor var det länge sedan man kunde njuta av i London.  ”The great fog” för precis 60 år sedan gjorde att man förbjöd alla brasor i  stadshemmen.

Det var ovanligt kallt i London i början av december 1952 och Londonborna gjorde som de brukade: eldade ännu mera kol för att hålla värmen uppe. Den 5 december rullade dimman in över staden och blandade sig med sot och andra partiklar från skorstenarna och resultatet blev ett ogenomträngligt lock över hela staden. Solen orkade inte tränga igenom, så den kalla täta grågula luften låg kvar i fem dagar och fällde ut små droppar av surt regn. Men Londonborna var ju vana vid sin smog och tog det hela rätt lugnt. Det var först när man insåg att begravningsentreprenörerna hade slut på kistor och blomsterhandlarna på blommor som man började ana katastrofens vidd. Fyra tusen människor dog under de fem dagarna och ytterligare några tusen efteråt, av sviterna från foggen. Så man förbjöd brasor. Sen kunde Evelyn Waugh säga vad han ville. Han som hävdade att Englands förfall började när man slutade med kol och att London inte tålde ett fog-fritt klimat. ”Vi byggde en stad som det var meningen att man ska se i dimma.”

Här är det inte lika illa och Stockholm tål mycket väl strålande sol. I dag ser man knappt popplarna nere vid Slussen.

Uppdatering klockan 11.35: Och nu har det blivit ännu värre. Visserligen bor vi på Urvädersgränd, men så här brukar det verkligen inte se ut utanför fönstret.

Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

13 svar på Dimmigt

  1. Kicki skriver:

    Det verkar vara en kompakt dimma, eller är det snö, jag ser bara vitt vitt vitt, och ett litet blått frågetecken.

    • Karin skriver:

      Just precis, så har vi det idag! Eller kanske jag borde kolla hur bilden funkar i Safari också. Glömmer det ibland…

      • Karin skriver:

        Sisådär, nu finns bilden läsbar (tittbar?) i Safari också. En hästbild i förra inlägget har också konverterats från frågetecken till bild.

  2. Kicki skriver:

    Visst är det vackert med gråskala!

  3. Skogsgurra skriver:

    Din blogg är verkligen fylld med nyttig information. Den stora dimman trodde jag var anekdotisk. Men tydligen alldeles förfärligt konkret. När likkistorna tar slut är det påtagligt.
    Annan nyttig information fick jag via den obefintliga utsikten. Norrtälje energi ville för ca en timme sedan ha besök så fort som möjligt. Jag hade en svag aning om att det kunde vara problem med vädret så jag sköt det till nästa vecka. Tur, den dimman vill jag inte köra i på snökaosvägar.

  4. Eva skriver:

    Det är faktiskt lite häftigt med snön idag, stora drivor, mjuk vit snö. jag är insnöad på ett fik på söder. Kom hit!

    • Karin skriver:

      Men Eva, vad har hänt! Söders snöhatare nummer ett talar plötsligt om mjuk vit snö? Jag känner mig rätt insnöad här och snön ser vass och aggressiv ut, måste jag nog säga. Det är ju jag som gillar snö… men inte när det snöar horisontellt. Mjuka flingor som faller uppifrån och ner, ska det vara.

  5. Krönikören skriver:

    Usch och fy, säger jag. Eftersom jag måste ut och handla och hämta barn.

    Intressant med Londonfoggen. Koleldning gör ju ingen glad.

    • Karin skriver:

      Ja usch, hur ska det gå för alla ungar som ska hem från dagis idag? Ett av barnbarnen får nog mellanlanda här i avvaktan på bättre tider.

      Och koleldningen i London var nog lika opraktiskt ordnad som deras vattenledningssystem. Jag menar ingen rökrening eller liknande finesser. Vattenledningarna sitter ju utanpå husen så att de ska vara lätta att laga om de går sönder. Och det gör de ju när de sitter utanpå husen…

    • Skogsgurra skriver:

      Kol i brasan varenda dag – det vore väl frunderbart…
      Men det var ju ett tag sedan

  6. Anna (Sthlm) skriver:

    Visste inte att det hade förbjudits!

Kommentarer är stängda.