Ord som dansar

Ibland översätter jag, mest från engelska till svenska och emellanåt skriver jag på engelska. Då händer det att jag förälskar mig i ett ord. Det är troligen samma sak för dem som närmar sig svenskan från något annat språk: plötsligt finns ett ord som uttrycker mer än det man har hemmavid, eller som helt enkelt låter ovanligt trevligt.

Ett ord som jag föll pladask för är sesquipedalian som betyder flerstavig.

Ses-kvi-pe-dej-li-an.

Jo, jag vet, det låter lite krångligt, men det dansar så fint, det är så rytmiskt, Sesquipedalian. Så mycket mer poetiskt än det lite stolpiga ”flerstavig.”

Om man är det minsta förtjust i ord, kan man bli sittande länge med en ordbok som Roget’s Thesaurus. Det är en synonymordbok på 1282 sidor, med orden ordnade tematiskt. Tesaurus (från grekiskan) betyder ”skattkammare”. Den listar också antonymer, dvs motsatsord.

Peter Mark Roget

Roget själv var helt besatt av ord, att hitta det rätta ordet, på ständig jakt efter ytterligare en nyans. Och ungefär som Linné samlade och ordnade sina växter fångade Roget in orden och ordnade dem i grupper som hörde ihop. Väder och vind, årstider och dygnets olika delar får fem sidor. Han illustrerar också med  med ett och annat favoritcitat som ”den döende dagen” från Dante eller målande uttryck som ”regndolkar, med spetsen nedåt”.

När Roget dog i nittioårsåldern 1869, hade hans ordbok kommit ut i tjugofem upplagor och den uppdateras fortfarande med jämna mellanrum. Min sjunde upplaga är inte någon raritet från artonhundratalet utan den sjunde upplagan av den version som ges ut av Harper-Collins i USA.


Det här inlägget postades i Ord och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

9 svar på Ord som dansar

  1. ByFånen skriver:

    Jag blir så avundsjuuuuuk… Skulle vara kul att ha motsvarande över svenska språket också!
    Visst är det märkligt hur lätt några timmar försvinner tillsammans med en god ordbok, fastän intrigen inte är särskilt intressant.

  2. Kicki skriver:

    Artrioventikularknuten går inte av för hackor heller, den hänger ihop med hiskabunten och sinusknutan och var en av de saker vi inte behövde lära oss på en vårdkurs jag gick för 44 år sedan. Men vem kan motstå Artrioventikularknuten?

    Men jag tycker det är dags att ta tag i tankestrecket. Alltför ymnigt och slarvigt använt i rubriker tycker jag. Jag föreslår att tankestrecket ska vördas och respekteras!

    • ByFånen skriver:

      … och ellipsen. Om mina fingrar fick löpa som de ville över tangentbordet skulle säkert var tredje mening minst avslutas med en ellips … :-)

      • Karin skriver:

        Hiskabunten är ju ett ovanligt användbart ord. Låter som om det kunde bli ett bra kraftuttryck: ”Må all världens hibiskusar och hiskabunter fara och flyga!” Eller: ”Här ska minsann ingen komma och hiskabunta mig. Så det så!”

      • Karin skriver:

        Och semikolonet, förstås; det alltför ofta missbrukade och missförstådda.

  3. ByFånen skriver:

    Ord som man kan vricka sig på kan också ge en viss tillfredsställelse att kunna säga:
    Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche. Den berlinska kyrkan vid legendariska Kurfurstendamm, som bombades under kriget. Den står kvar som ett minnesmärke och kallas i folkmun ”den ruttna tanden”.
    Bild

  4. skogsgurra skriver:

    Jomen Roget’s tjocka bok! Visst har jag den. Mitt framför näsan. En riktig förstörare av tid. Det ena ordet ger det andra – precis som i ett riktigt bra gräl. Min är inte utgiven av Harper-Collins och den har bara 1254 sidor. Men jag tröstar mig när jag ser att inledningen inte är med i pagineringen utan slutar med xlix. Kanske det blir lika många sidor om man slår ihop 1254 och xlix?

    Tävling: Vem har tjockaste Roget’s?

    På tal om Harper-Collins så har jag en annan tjock bok; The Collins Dictionary and Theasaurus. Den har lite större format och sista ordet på sidan 1173 är ’zymurgy’. Ett favoritord som betyder ’den del av kemin som sysslar med jäsningsprocesser vid bryggerier’

    • Karin skriver:

      Som jag har undrat! Vad sjutton heter den där delen av kemin som håller på med jäsningsprocesser, brukar jag tänka. Zymurgy, var det ju. Lite av en utmaning att hitta den språkhistoriska bakgrunden till det.

Kommentarer inaktiverade.