Antikrundan

På Snickarbacken 7 i Stockholm, i ett gam-malt stall, finns en restaurang, ett galleri och en butik. Fina lokaler, bra mat och konst som man kanske skulle kunna tröstköpa.

Jag menar, vi är väl alla i behov av någon slags nollreferens. Den nivå under vilken vi inte tänker sänka oss. Den här krukväxtskulpturen skulle jag kunna ha glädje av. Till exempel.

Och jag vet någon som skulle kunna finna tröst i bilskulpturen, den som det växt upp en björk genom taket på.

Inga namn, men visst skulle det få övriga bilar på gården att se båda lite nyare och mer funktions-dugliga ut?

Så fortsatte jag in i butiken, som ligger innanför galleriet, på jakt efter en lämplig födelsedags-present. Och oj, där stod ju några plåtskåp som verkade bekanta. Samma modell som vi med stor möda gjort oss av med för några år sedan. Våra var dock inte riktigt lika illa åtgångna. Det måste vara därför vi inte fick särskilt bra betalt.

Om de bara hade varit lite mer medfarna, avnötta, med lite mer skador och lite färgfläckar hade vi naturligtvis inte släppt iväg dem gratis. Sådana dyrgripar kan man få en rejäl hacka för. Här är det ett endaste litet skåp med fyra dörrar som kostar 13000 kronor. Vi hade en lång radda. Om vi bara vetat, hade vi väl gått lös på dem med släggor och färgspray.

 

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

6 svar på Antikrundan

  1. Kicki skriver:

    Ja det är just den pedagogiken maken använder också; Ingen ska behöva känna att de har skräpigare på tomten än vi har. Jag morrar.
    Vad det gäller övrigt skrot så sålde vi fyra rostiga kamflänsrör som varit element i barndomhemmets verkstad. De som köpte var överlyckliga och tyckte att de gjort fynd, jag skämdes.

    • Karin skriver:

      Det krävs stort mod att ställa upp som nollreferens. Heja!

      • Kicki skriver:

        Lite osäker om det där med mod, möjligtvis kan det var till lättja kamouflerad till mod.

      • skogsgurra skriver:

        När du skriver att ’nollreferens’ är en nivå som man aldrig skulle sänka sig under så vet du inte vad du talar om.
        För länge sedan utnämnde vi ett boställe i närheten till nollreferens. Nu ligger vi långt under den.
        Det är med nollreferens som med temperatur. Vintern var ju rätt tuff om man ser det på det sättet.

  2. ByFånen skriver:

    Tja, ibland är man ju inte riktigt säker på i vilken sorts lokal man befinner sig: galleri eller loppis ?
    Kanske skulle man kan slå sig ihop med den lokale loppisen, byta namn på lokalen till något med galleri i och multiplicera priserna med minst 10 och sen dela på vinsten. Min del skulle kallas arvode till marknadsföringskonsulten. Något att tänka på inför pensionen. Tack för tipset!

    • Karin skriver:

      Du anar inte vad vi fick för prylarna som vi lämnade in när det var auktion vid Nisses Lagård i By. Från 400 kronor för en trasig plåthink, och uppåt.

Kommentarer inaktiverade.