Here we go again …

Jag försöker ransonera inlägg om USA, men …

Med mindre än en veckas varsel kallade USA:s försvarsminister Pete Hegseth samman 800 toppmilitärer från alla håll och kanter, även utlandsstationerade, för ett möte på marinbasen i Quantico i Virginia i går.

Väl där fick de veta att nu är det andra bullar som gäller. “We became the woke department,” sa han. “We are done with that sh*t.” Han har redan bytt namn på Försvarsdepartementet till Krigsdepartementet och nu blir det tuffa tag. Militären måste ”befrias”. ”You kill people and break things for a living. You are not politically correct and don’t necessarily belong always in polite society.” En uppmaning till brutalisering, helt enkelt. Alla måste tuffa till sig, fystesterna ska bli årliga och skärpas så att färre kvinnor klarar det, skägg ska förbjudas och överviktiga ska bort. Stämningen i publiken var låg, och sjönk ytterligare när Hegseth avslutade med: ”Om det här gör er missmodiga bör ni göra det enda rätta: Avgå!”

”Om ni inte gillar vad jag säger kan ni lämna rummet” sa Trump. Med tillägget”Och då ryker förstås er militära grad och er framtid.”

Sen kom Trump in på scenen och möttes till sin förvåning inte av applåder. Dödstyst i publiken. Sen vidtog hans vindlande monolog på en timme och tio minuter.

I USA har man hållit hårt på att militären försvarar landet, inte ett parti, och att en president inte ska vara partipolitisk i sina tal till militären. Men inte nu längre.

Joe Biden nämndes elva gånger i nedsättande ordalag och hans administration var enligt Trump ett gäng radikala vänstergalningar. ”Vi var inte respekterade” klagade Trump.

Och nu ber jag om ursäkt för att det här blir mångordigt, men jag kan inte låta bli att återge en bit av det maratonlånga talet, för att ge en bild av vad som pågick där i går i över en timme inför USA:s militära elit. Så här kunde det låta, apropå Biden:

“Man kunde se honom ramla varje dag. Varje dag föll den där personen utför en trapp. Det är inte vår president. Vi kan inte ha det så. Jag är väldigt försiktig. Ni förstår, när jag går nerför en trapp, som de de här trapporna, så går jag mycket, mycket långsamt. Man behöver inte slå några rekord. Det är bara att låta bli att falla, för det fungerar inte bra. Några av våra presidenter har fallit. Det blev deras eftermäle. Vi vill inte ha det så. Man går lätt och ledigt. Men har inte – man behöver inte sätta några rekord. Var cool. Var cool när du går nerför, men skutta inte nerför trappan. En grej med Obama, jag hade noll respekt för honom som president, men han skuttade nerför trapporna.  Jag har aldrig sett nåt sånt. Da-da, da-da, da-da, bop, bop, bop. Nedför trapporna. Höll inte i sig. Det är fantastiskt, sa jag. Jag vill inte göra det. Jag gissar att jag skulle kunna göra det. Men förr eller senare kan det gå illa och det behövs bara en gång. Men han var en usel president. För ett år sedan var vi ett dött land. Vi var döda. Det här landet gick åt helvete.”

Kan detta verkligen hålla på fram till nästa val i USA?

Det här inlägget postades i Allmänheten varnas, DCA, Debatt, Politik, USA-val. Bokmärk permalänken.

14 svar på Here we go again …

  1. Staffan Lagerström skriver:

    Nej, det håller inte till nästa val. Trump är väck före årsskiftet, Putin likaså. Min gode vän, chefredaktören Sune Flisa, påstår samma sak: Före årsskiftet är båda gubbarna historia!
    https://alvarsamt2.wordpress.com/2025/09/22/politisk-jordbavning-en-varld-utan-putin-och-trump/

  2. hyttfogden skriver:

    Näe vet du vad så hemskt! Nånstans borde det väl efter en sån här händelse uppstå en reaktion som får följder för den där (jag vet inte vad jag ska kalla karln). Det kan inte vara möjligt att amerikanarna och speciellt inte de inom krigsmakten finner sig i ett sånt påhopp.

    Rom hade sin Caligula som bland annat, sägs det, var mycket noga med att folket firade hans födelsedag och om han upptäckte att någon saknades i uppvaktningen blev denne genast mördad eller uppmanad att gå hem och göra av med sig.

    Nån gång måste väl i allsindar det bli ett slut på det här eländet. Det vittnar ju historien om att tyranner till slut möter sin baneman.
    Och hur ska det bli för Norge nu i oktober för jag kan väl aldrig tro att de är så eftergivna att de ger honom Fredspriset. Det ska bli intressant.

    • Karin skriver:

      De var modiga, alla de där generalerna: när Hegseth gjorde strategiska pauser för applåder vad det alldeles dödstyst och stilla i publiken. Man blir ju lite orolig för vad följderna kan bli, men alla drygt 800 toppmilitärer kan ju inte rimligtvis få sparken. Eller?

      Jag såg en skämtteckning nyligen, där den norska nobelkommittén sammanträdde och någon sa: ”Vi kan väl ge det till Obama igen, bara för att…”

  3. Margareta Börjesson skriver:

    En bra summering av det elände som pågår och som är Trump´s verk, inte enbart i USA

    • Karin skriver:

      Det är ofattbart och skrämmande att de får hållas! Och vad nedstängningen av administrationen i dag kommer att få för följder återstår att se.

  4. Margaretha skriver:

    Ja, skrämmande är ordet — fast egentligen har jag inga ord för vad jag tycker om karlen och den situation han skapat.
    Och jag har umgåtts tillräckligt mycket med amerikaner för att inte våga tro på en bättring i de breda lagren.
    Margaretha

    • Karin skriver:

      Det verkar som om religion spelar en viktig och negativ roll på det hela taget. En viktig väljarbas är de evangelikanska grupperna. Jag träffade personer, när jag bodde i USA ett par år, som på allvar trodde på och längtade efter ”the rapture”. Alltså ett slags individuell uppståndelse. Man går omkring här på jorden och så handplockar Jesus en och annan, som är tillräckligt bra. Med sådana personer är det utsiktslöst att försöka föra några logiska eller politiska resonemang överhuvudtaget.

      • Margaretha skriver:

        De finns i Sverige också Karin. En mycket välutbildad vän till familjen, berättade om hur en flicka blivit uppryckt ur familjens sköte — och nu fanns inga spår av henne — men de visste ju att hon var hos Jesus.
        Jag berättade om Ingrid för några år sedan
        https://bastmattan.blogspot.com/2011/05/framtidsvision.html?m=
        Margaretha

      • Karin skriver:

        Oj! Man undrar ju verkligen vad som hände med den uppryckta flickan. Din vän Ingrid verkar dock inte vara helt fundamentalistisk, av hennes planer att döma: visserligen går nog jorden under i år, men jag måste se till att få trädgårdsmöblerna målade för kommande somrar …

  5. Brorsdottern skriver:

    Jag såg delar av eländet, det blev ju pinsamt till slut. Undrar sååå hur mycket det kostade att samla ihop alla och om det var tänkt som pep talk.

    Ibland undrar jag också om inte Trump egentligen vill vara komiker när han håller på och fladdrar runt. En j@</!g€ dålig sådan.

    • Karin skriver:

      SÅ pinsamt! Målfoto, skulle jag nog säga, när det gäller vem som vann pinsamhetsrallyt. Först en försvarsminister – mittåt, krigsminister – som förolämpar alla sina högsta chefer, sedan en ÖB som har tappat det helt och hållet. Lite uppiggande att det inte blev några applåder, såvitt jag kunde se.

      Det måste ha kostat groteskt mycket för något som, enligt många kommentarer, kunde ha sammanfattats i ett e-postmeddelande i stället.

      • Brorsdottern skriver:

        Trump blev visst lite ställd att applåderna uteblev så nu får väl alla i publiken sparken tänker jag

        • Karin skriver:

          Kan bli lite svårt att rekrytera över 800 generaler och amiraler med de kriterierna: ”Du ska vara välrakad, vältränad, smal och applådera vid lämpliga tillfällen!”

Kommentarer är stängda.