Min fysioterapeut – det som förr hette sjukgymnast – har gjort slut med mig. Sist vi sågs sa han: ”Vi ska nog inte träffas mer.” Först ville jag protestera och tänkte att så kan han väl inte göra! Vi har setts regelbundet sedan mars och liksom vant oss vid varandra. Men om jag rannsakar mig själv inser jag att jag betraktat honom som min personliga tränare och en sån vill man ju behålla, för att få fortsatt pepp och feed back.
Han motiverade sitt beslut med att jag verkar fatta vad jag behöver göra för att hålla kroppen i form och dessutom gör jag det – ja då har han gjort sitt. Det har han kanske rätt i. Denna sommar har jag legat i med övningarna som jag bör göra för att bygga nya muskler eller stärka dem som tog stryk när jag gjorde en luftfärd i tunnelbanan för … för, jösses, mer än ett år sedan! Sådana där övningar kan vara mördande tråkiga, men det underlättar om man har en kuperad tomt som kräver skötsel.

Det är många muskelgrupper inblandade när skottkärran (som skymtar framför däcket) går i skytteltrafik uppför och nedför slänten.
Balansövningarna klarar jag genom att stå i den mycket ojämna slänten och rycka upp lupiner med rötterna. Jo, ibland har jag ramlat baklänges när de släpper taget, men inte särskilt många gånger.
På stora delar av tomten får gräset växa högt, men även en äng mår bra av att slås frampå sensommaren. Här försökte jag med lie, men det gick inget vidare. Det finns snedgående muskler på ryggen som sällan har bråkat med mig. Men nu protesterade de, så det fick bli trimmer i stället. Det blev ganska tufsigt och trist när jag samlade ihop allt hö, så jag kompletterade med gräsklipparen, den som inte har något driv, utan måste skjutas med muskelkraft. 
Alla muskelgrupper fick sitt, men så är det de där rörelserna i sidled som också är viktiga. Det löste jag genom att hoppa i sjön med jämna mellanrum och simma och köra lite vattengympa.
När vi skildes åt, min fysioterapeut och jag, sa han: ”Du har byggt bra med muskler i sommar. Men nu har du en jättesvår uppgift framför dig. Att fortsätta under vintern. Det ÄR inte lika kul med gym och inomhusbassänger, men något måste du hitta på.”
Suck. Han har så rätt. Jag känner redan hur jag gistnar som en gammal eka som ligger på land. HUR ska jag klara av att behålla muskelstyrkan under vintern? Tacksam för tips!


Kan du klippa gräs med handjagare är du stark som en oxe. Men denna träningsform gör ingen männska glad. Tips till vintern: Köp dubbade vinterdäck till cykeln och se dig om i världen i stället för att besöka svettiga gym och klorstinkande pooler.
Cykling i all ära, men det är inte så man stärker coremusklerna. Särskilt inte på en elcykel (japp, så djupt har jag sjunkit!).
Oj då. Hoppet är ute.
Varför inte ägna vintern åt din favoritsyssla, möblera om? När du är klar med din lägenhet kan ju fortsätta med barnens och kompisarnas bostäder. Flytta bokhyllor är nog väldigt effektivt.
He, he – du känner mig väl! Jag har redan satt igång. Jag har ett jättetungt skåp i sovrummet som jag flyttat från en vägg till en annan. Där trivs det inte, så jag får väl flytta tillbaks det. De två 60-garderoberna är lättare och har redan valsat runt några varv
Även min fysio (som man säger) har gjort slut med mig. Han gav mig nya övningar för knävlarna, jag tränade, jag var fan jättebra på att träna, jag kom på återbesök – å han ba:
– Jättebra. Du behöver inte mig, fortsätt som du har gjort hittills.
– Men jag har ju fortfarande helvetiskt ont i knäna!
– Jaja. Gammeln.
Suck.
Gammeln! Fnys!!! Om en och annan läkare antyder att jag kanske har drabbats av någon ålderskrämpa må det vara förlåtet. Men du är ju ung.
Idag åt jag lunch med en kompis vars fysio (som jag nu också kommer att säga) hade dumpat henne. Om det fortsätter så här kommer halva Sverige att bestå av fysiosisar som dumpat oss.