Arbetslägret i stugan firade elvaårsjubileum i helgen med en kärntrupp som åstadkom häpnadsväckande resultat. Lotten, Pysse (Ulrika) och PK (Pysses Karlslok) slet upp gamla golv, fällde ett dött träd, röjde småsly och plymspirera, ansade häcken, grävde fram stentrappsteg, tömde och knäskurade båten, målade fönsterfoder och … och … säkert mycket mer som jag inte hann med att se. Jag kollade när våra arbetsläger startade och hittade denna bild från 2015 där arbetsstyrkan tar ett kvällsdopp. Lite svåridentifierade, men jag tror att det är Pysse, PK, Lottens barn Moa och Sigge och jag.
I år var det dags att ta itu med köksgolvet, som varit ett sorgebarn i några år, sedan en tillfällig hyresgäst lade in ett fult, fläckigt och trasigt plastlaminatgolv. Det var så fult att det inte ens finns en bild på det! Under det golvet fanns ett golv med överblivna linoleumbitar från skolbänkstillverkningen på Bröderna Englunds möbelverkstad. På varje bänklock fälldes linoleum in för att ge en bra skrivunderlag. Småbitarna som blev över fick bli golv. Delvis OK, men alldeles för vattenkänsligt i fogarna
Under linoleumpusslet ser golvet ut så här. Fint tycker jag, men jag undrar vad som är bästa sättet att behandla det. Jag har misslyckats förr med ett liknande golv, som jag såpskurade, länge, länge, innan jag gav upp och mattlackade i stället. Men det här ser ju ut att vilja bli såpskurat, eller hur?
Sporrade av framgången tog Lotten och Pysse itu med golvet i vardagsrummet som också hade det där hemska plastgolvet. Under det ett besynnerligt golv av något kristidsmaterial, där möblerna lämnade djupa märken. Bort med det också och det mycket ordentligt fastspikade masonitlagret. Lotten har skildrat processen i ett blogginlägg här.
Sen var det dags för trädfällning. Utrustad med en mycket liten handsåg började Lotten kapa en gren på det döda trädet. Sen var det dags för resten av det ganska kraftiga trädet. Det kanske rentav går att knuffa omkull det? Japp, almsjukan angriper hela trädet och går hårt åt rötterna, så träden har knappast något fäste i marken.
Här ligger det och den genomruttna roten syns längst ner till vänster på bilden. Pysse och PK i bakgrunden.
PK snickrade en odlingslåda för snittblommor. Vi fyllde med skrufs och jord och sådde diverse fröer. Såhär är det tänkt att bli, men eftersom den sortens fröer hävdar sig dåligt bland gräs och ogräs fick de en egen bädd. Dagen efter sådd hade det fortfarande inte kommit upp en enda blomma …
Ja jösses vad mycket vi fick gjort och då har jag ändå inte visat det nyskurade båten, eller nymålade gavelfönstret på boden eller nyklippta häcken, eller, ja alla annat. SÅ nöjd! Det konstiga är att arbetslägerdeltagarna också säger sig vara helnöjda. Kul!
Stort tack för en mycket trevlig helg, Karin. Du är på alla sätt ett föredöme som värdinna. Jag ser redan fram mot nästa års rekreation…, jag menar ”arbetsläger”.
Jag hoppas att din bil får den omvårdnad som den behöver av din bilmekaniker.
Tack PK – ingen konst att vara värdinna åt ett så kreativt, tåligt och trevligt gäng! Nu ska jag börja lista nästa års arbetsuppgifter.
Bilen får bo på bilverkstaden denna vecka och min favvomekaniker har lovar att titta till den så snart han hinner. Känns tryggt!
Så duktiga ni var och så mycket det blev gjort (trots att vi inte var med). Aktiv ferie som det kallas. Förr brukade vi åka till Roslagen och vara aktiva när höet skulle in och jordgubbar plockas, verksamheten är nerlagd nu.
Förlåt att vi smet från arbetslägret, vi roade oss på medeltidsmarknad med barnen och barnbarnen och fylle år och stod i.
”Aktiv ferie” skulle kunna tas ett steg längre, men det tänker inte jag göra. Jag har dock hört talas om en person som lyckades ta betalt för att en kille från Tyskland bodde i hans stuga i Ångermanland och högg ved i några veckor varje sommar.
Ni är förlåtna, eftersom besökande barn, barnbarn och medeltidsmarknad godtas som giltigt förfall.