Sommarens goda sidor

Om man har möjlighet att söka skugga under träden eller svalka i sjön när det är som varmast, då är den här sortens sommar riktigt njutbar: soliga dagar och nattliga regn som gör att det inte blir för torrt. Som sommarloven förr i tiden.

Smultron och blåbär mognar som de ska. Sättpotatisen kom lite sent i jorden, så vi får vänta lite på färskpotatis från eget land.

Sjön håller en simvänlig temperatur kring 24 grader. Sommar när den är som bäst.

Möjligen finns det kantareller på ön där på andra sidan vattnet – endera dagen ska jag nog ro över och kolla.

Och denna bild bidrar Storfiskarn med, som ytterligare ett exempel på denna sommars goda sidor.

Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

18 svar på Sommarens goda sidor

  1. Brorsdottern skriver:

    Jag tror det finns massa kantareller på ön, vi tar ekan och ror över i augusti!

    Ja det är härligt nu, idag fläktar det skönt vid Norasjöns strand.

    • Karin skriver:

      Det brukar det ju finnas, tänker jag. Men så försöker jag minnas när jag senast letade kantareller på ön. Det var nog inte under detta årtusende, så det kan ju hända att kantarellerna dött ut. Eller blivit fler! Klart vi måste kolla!

  2. Fina bilder och härligt skrivit.
    Så många som bara klagar och klagar på värme, roligt att få höra något positivt också.
    Ha det skönt!

    • Karin skriver:

      Tack Lena! Ja med rätt förutsättningar kan denna sommar vara riktigt njutbar. Så jag fortsätter att ha det bra och hoppas att du har det också!

  3. hyttfogden skriver:

    Jag antar att du vet om att vi sommaren 2016 var nånstans långt bort i Värmland och hämtade en kanot för två personer. Jag var väl inte så intresserad av att slå mig ner i en kanot och paddla runt på Björken. Problemet var mest att kunna ta sig ur åkdonet när vi väl var hemma.
    Men Gunnar sken som en sol, bredde några mackor, tog öskaret och mobilen och rullade ner kanoten till vattnet. Klev i och paddlade iväg. Jag stod på balkongen och som sjömanshustrun vinkade jag farväl. Han gjorde små trevare i det närmaste farvattnet och försvann sedan och blev ganska länge borta dock inte så länge att jag började fundera på att larma sjöräddningen.

    Så dök han upp viftade åt mig ifall jag var på balkongen och kom sedan med långa kliv upp och sken fortfarande som en sol. Det var nog en del Rossen-stuk i det hela men någon storlom hade han inte sett. Några små öar finns i Björken och han hade gått i land och annekterat en av dem och tagit fram matsäcken och beklagade att han inte hade haft någon flagga att sätta upp.
    Sommaren 2017 var han lika nöjd och plåtade näckrosor och tog med en hem. Blev äventyrlig, paddlade till Björkens utlopp och tog sig in under stora vägen in i Olofssjön och träffade på bävrar.

    Sommaren 2018 hade vi vår polack Kris som skrev program för Beppe och båda två gav sig ut att paddla gemensamt men det var visst en prövning innan de kunde synka paddeltagen. Sedan ägnade sig Kris med liv och lust åt att upptäcka en relativt ren sjö i Sverige och också han pratade med bävrarna. Gunnar kände att han började bli lite svag och ostadig i kroppen och vågade sig inte ut så ofta och
    Sommaren 2019 var vädret inte så roligt och vi sa åt Bettan och Bengan, grannarna mitt emot, att de kunde ta kanoten och låta barnbarnen ge sig ut och kajka.

    Sommaren 2020 fixade vi en uppblåsbar pool i trädgården och fyllde på med sjövatten för att Gunnar skulle få lite sjökänsla och
    sommaren 2021 vet ni alla hur det blev.

    • Karin skriver:

      Ja, Gunnar berättade entusiastisk om sina kanotturer. Det fanns nog ett naturromantiskt stråk hos honom som han inte ordade så mycket om. Men när paddlingen kom på tal var han vältalig om de upplevelser som den gav.

  4. Storfiskarn skriver:

    En av sommarens godaste sidor är när det lyser guldgult av hjortron på myrarna runt Venjan. De är goda att äta i alla dess former men det är en extra upplevelse att trampa runt på gungflyn i myrarna, slåss med mygg och bromsar och svettas i solen. Det ger en extra smak på bären när man njuter av dem senare under året. Jag är en stor dyrkare av kaffe och har smakat kaffe på flera olika håll i världen, men inget kaffe går upp mot det som man avnjuter efter ett pass på myren. I år var vi lite sent ute då hjortronen mognade lite tidigare än de brukar på grund av fördelaktigt väderlek under våren och försommaren. Vi hann i vart fall med två vändor den här veckan och i tisdags hände det som inte hänt mig tidigare. Vi blev tvungna att avsluta plockandet då våra hinkar var fyllda och vi alla tre som var med var så trötta att vi inte orkade hämta fler hinkar i bilen som var någon km bort. Vi får väl hoppas att någon björn hittade de kvarlämnade bären innan de ble alltför övermogna. Björnarna behöver ju fylla sina förråd innan vintern. Gott om godis var det i alla fall i år.

    • Karin skriver:

      DET har not inte hänt någon annan hjortronplockare heller. Oj vilket överflöd! Jag måste lägga ut bilder på hjortronhinken och alla de oplockade hjortronen i blogginlägget.

  5. Paula skriver:

    Det såg ju läckert ut med den stora välfyllda hjortronhinken! Min erfarenhet av hjortronplockning är ute på stora myrar som innehöll betydligt fler fläckflugor, bromsar och mygg än hjortron. För att hitta bären fick man hoppa än hit än dit o så fann man ett bär åt gången! Det kan ju vara värt det om man gillar bären, men i min mun smakar de jolmigt! Enda gången jag tycker de är okej är med friterad getost, den smakkombinationen är något alldeles speciellt. Har du smakat? Det är vanligare med camembert men den smakar ju inget så chevre än mycket godare…tycker jag, smaken är ju som baken.

    • Karin skriver:

      Jobbiga hjortronplockarerfarenheter! Själv har jag ännu inte testat på allvar, bland annat för att Storfiskarn försett oss med hjortron i många år.

      Och visst har du rätt i att hjortron kan behöva en starkare medspelare än camembert – getost är perfekt!

  6. Storfiskarn skriver:

    När det gäller hjortron tillsammans med ost så är det bästa hjortron i form av marmelad.
    Den ger en koncentrerad smak av hjortronen utan knoppar den är underbar med en god ost. Man passerar hjortronen för att få bort kärnor och skal. kokar bärmassan med syltsocker 400 gram till ett kilo bärmassa. Då blir den inte för söt men smaken är underbar.

  7. hyttfogden skriver:

    Man lägger hjortronsylt i en djup tallrik, så pass mycket så att det inte verkar för oanständigt mycket. Sedan häller man vanlig yoghurt naturell över och rör om lätt.
    Anrättningen ska stå en stund och få rumstemperatur. När väntan blir för lång fattar man skeden och ger sig hän. Det finns nog inget som kan konkurrera med hjortron, skulle i så fall vara hemkokt blåbärssylt serverat på samma sätt.

  8. Musikanta skriver:

    Jag har aldrig sett ett hjortron annat än på bild, men de lär finnas här i Kolmården också. Jag läste hos BP att de tar 269 kr kilot för kantareller i Stockholm så du kanske skulle passa på att plocka några kilo och ta hem till Stockholm. Det är väl skattefritt också? Om det nu finns några på din ö?
    Ingrid

    • Karin skriver:

      Dessvärre har jag nog inte tålamod nog att plocka till försäljning, så att det lönar sig. Det jag får ihop av bär eller svamp går vanligtvis åt samma dag! Just nu är det smultron och hallon som lockar.

  9. Blomsterbönan skriver:

    Vaniljglass och varm hjortronsylt! Hoppla hoppla, nu rann snålvattnet till!

Kommentarer är stängda.