Vindbrev

För ett tag sedan undrade jag vad nästa drag skulle bli i spam- och bluffmail-branschen. Jag måste erkänna att jag blev lite överraskad av ett meddelande i dagens skörd.

Avsändaren har ett ganska alldagligt namn som jag inte tänker återge här. Ungefär som Helena Field, eller något liknande neutralt. Meddelandet börjar på svenska:

”God morgon! Fick du inte mitt förra meddelande?” Sedan kommer en mening på swahili, som betyder: ”Snälla, du kan väl svara på det här e-postmeddelandet!”

Visserligen kan jag swahili, men jag brukar (väl?) inte använda det på nätet. Det enda jag kan komma på är att jag nyligen kommenterade på en blogg som bland annat handlade om vänstertrafik. Då nämnde jag att det engelska ordet för rondell,”roundabout”, heter ”kiplefti” på swahili. Har spamrobotarna alltså spårat från den kommentaren till min (alternativa, sällan använda) e-postadress? Det är väl ändå rätt avancerat?

Här illustreras hur Anna och Hamed skickar e-post till varandra via ”intaneti”.

Spambrevet gav i alla fall en påminnelse om hur fiffig ordbildningen är på swahili. Precis som i isländskan föredrar man att bilda egna begrepp, i stället för att bara låna in direkt från engelskan.

Ibland gör man en egen variant av det engelska begreppet, som i kiplefti (keep left) eller intaneti för internet.

Ännu hellre bildar man ett helt eget begripligt swahiliord. E-post heter därför baruapepe. Upepo är vind och barua är brev. Vindbrev, alltså. Både fiffigt och poetiskt!

Kul att få en rad på swahili i inkorgen. Men brevskrivarroboten får ursäkta; jag svarar nog inte på brevet.

Det här inlägget postades i Att tolka, Språk och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

18 svar på Vindbrev

  1. Tove Olberg skriver:

    Det här var en språklig införing i swahiliskan – tack vare spam ….

  2. skogsgurra skriver:

    Du överraskar.
    Men, som rumpkulla har du ju fått en del träning, jopp är det inte många som begriper och bössles kan också vara lite knepigt att förstå.

    Mycket lokala (inom familjen) nybildade ord är exempelvis ”nusse” och ”dujja”.

    • Karin skriver:

      Jopp för jordpäron är ju någorlunda genomskinligt och hur det är när det bössles hörs ju. Att nusse (troligen) betyder smörgås kanske är lite svårare att räkna ut.

      Och nu undrar jag: Överraskar hur? Och vad betyder ”dujja”?

  3. skogsgurra skriver:

    Överraskar: Ja, kanske inte med tanke på tidigare aktiviteter. Men ändå.

    Dujja får någon med insikt i skapelseprocessen svara på…

    • Karin skriver:

      Ja, det kan du ju ha rätt; mina händelserika år på den östafrikanska kusten, i Kenya och Tanzania, kanske inte är allom bekanta. Det är där den ädlaste swahilin finns.

      När det gäller dujja började jag, apropå skapelseprocessen, leta i hjärnvindlingarna efter en förklaring åt blommor-och-bin-hållet. Men så slog det mig att det nog handlar om ordets skapelseprocess i stället. (Ett missförstånd som påminner om när sonen i femårsåldern ville veta lite om blommor och bin. Jag började en trevande förklaring om den mänskliga skapelseprocessen, men insåg snabbt att han verkligen ville veta hur det funkar med blommor och bin. Pollinering. Äpplen och päron. Jag var inte så bra på det, men med hjälp av diverse uppslagsverk redde vi ut det, hjälpligt.)

      • skogsgurra skriver:

        Nja, den skapelseprocessen och dujja går inte så bra ihop. Fast det finns säkert nån som provat det – tittade på Sacha Baron Cohen som Brüno alldeles nyss. Men så långt gick inte ens han.

  4. Karin Eklund skriver:

    Se där, nu fick jag en liten inblick i swahili tack vare dig och ditt spam. Swahili verkar väldigt spännande och om jag inte misstar mig så kan man kanske lära sig det till och med?
    Ingenting är sökt egentligen vad gäller Internet, troligen har motorn letat upp swahilin som du benämnde och så går det som det går. Ibland är tillfälligheterna inte alls tillfällligheter.

    • Karin skriver:

      Swahili kan man absolut lära sig! Ett pusselspråk. Kanske inte helt olikt finskan i sin uppbyggnad?

      Ja internet har sina hemliga vägar, men hur sjutton letade de upp en e-postadress som inte är kopplad till något konto, inte google, inte FB, inte Instagram, inte något överhuvudtaget. Det är väl bara att inte att allt man skickar via e-post är lika öppet och lättläst som ett vykort.

  5. Vad kul att du skriver lite om swahili, så intressant.
    Konstigt mail, men internets vägar är konstiga många gånger.
    Tack för språkkursen och önskar dig en skön söndag!

    • Karin skriver:

      Jag tror att det var en kommentar på din blogg (om vänstertrafik) som gjorde att spamroboten spårade upp mig och skrev på swahili. Ett charmigt språk som jag kanske ska ta och skriva ett inlägg om någon dag.

  6. Brorsdottern skriver:

    Dujja är leverpastej, tror t o m att det kan ha varit jag som myntade ordet. Finns ingen större logik i det, kanske att det finns när man är två – tre år. Tror jag kallade mjölk för lum också.

    Jag var även livrädd för gröna jätten på konservburkarna så det snurrade nog friskt bakom pannbenet på mig

    Vänta nu, det kan ha funnits en blank plåtburk det stod Duja på som förknippades med leverpastej, väldigt oklart varför.

    • Karin skriver:

      Aha! Upphovspersonen själv vet inte riktigt hur skapelseprocessen ser ut. Då slipper jag känna mig korkad för att jag gått bet på att gissa. Vissa ord uppstår tydligen ut helt obegripliga processer. Mickipick betyder till exempel knäckebröd, enligt ett av barnbarnen. Från tvåårsåldern fördrog hon mickipick som mellanmål när de bodde i Brasilien. Alla brasilianare i hennes omgivning lärde sig att det där lustiga svenska brödet heter mickipick. Ingen skulle förstå dem om de frågade efter mickipick här i Sverige!

  7. Brorsdottern skriver:

    Mickipick är roligare namn än knäckebröd. Det var nog så tvååringen tänkte! Skulle vilja se brasilianarna knata in på Ica och fråga efter Mickipick. Mickipick med dujja på!

  8. hyttfogden skriver:

    Jo då en guldblank liten fyrkantig plåtlåda märkt Duja, det stämmer, och jag tror
    den kom med i flytten. Skogs säger att det fanns cigarrer som hette så och då gissar jag att det är ett minne från morfars rökbord. När man är liten och börjar upptäcka bokstäver så tror jag att ord och fraser sätter sig fast på ett särskilt sätt.

    • Karin skriver:

      En ledtråd som ger upphov till nya frågor! Var burken med leverpastej utformad på ett sätt som kunde associeras till cigarrasken, månne?

Kommentarer är stängda.