Entré

Årets första veckotema, som Pettas-Karin står för, är passande nog Entré. Och jag gör som jag brukar, nämligen hugger första bästa association som dyker upp i mitt huvud, vilket råkade bli mat. Entrées står det på många menyer även i Sverige numera och för det mesta, men inte alltid, menar man då förrätt. Entrén till måltiden, så att säga.

(Ibland finns det rentav en liten farstukvist till måltiden också, appetizers, eller aptitretare helt enkelt på svenska. På franska blir det snarare ”aptit-roare” som de matälskande fransmännen säger: ”Amuse geule”. Ordagrant ”roa käften”.)

Så här kan en typisk fransk matsedel se ut, med entré, dagens rätt och dessert. Här är förrätten antingen sniglar eller en slags krustad, tror jag. Till huvudrätt kan man välja mellan korv, grodlår och grodlår… Då kanske det krävs en stabilare efterrätt, som kungliga pannkakor (på ett ungefär).

Bildresultat för förrätt nobelmiddagen 2017Men tillbaka till förrätten, jag menar entrén. Noterade ni att man serverade vegetarisk förrätt på Nobelfesten i december? ”Pressad och torkad jordärtskocka med ingefärskålrabbi-blommor och rostad kålbuljong” läser jag i redogörelsen över nobelmiddagsmenyer. Låter inget vidare, men det allmänna omdömet i olika medier var att det var riktigt läckert.

Och när det sedan blev dags för julbord i olika sammanhang kunde jag konstatera att vegetariska och veganska alternativ blir allt vanligare, inte minst förrätterna. Veganskt sillbord, till exempel. En nyhet för mig, och jag nalkades denna paradoxala anordning med viss tveksamhet. Men när man tänker efter: hur mycket känner vi sillsmaken och hur mycket handlar det om kryddning och såser? Om man hittar något annat med ungefär samma konsistens borde det funka lika bra. Aubergine är svaret. Koka aubergine – skuren i sillfiléliknande bitar – i tre minuter, spola med kallt vatten och använd i stället för sill. Det funkar!

När man väl kommit in på det spåret är det rätt kul att testa olika varianter och just förrätter är väldigt tacksamt att börja med. Jo, klart man börjar med förrätten, men jag menar innan man gör hela måltiden vegansk. Minirösti med crème fraiche och tångkaviar är riktigt gott!

Och så en lite varning till USA-resenärer. Där betyder Entrée inte alls förrätt. Det betyder rätt, rätt och slätt. Det uppstår ofta förvirring kring skandinavernas (för att inte tala om fransosernas) måltidsbeställningar. ”Stek till förrätt… blir inte det lite tungt?”

Här har vi övriga veckotemabloggare: Anki,  Anna, Byfånen, Matfreaket,  Livsrummet, Olgakatt, Pensionären på ön (pausar i höst?), Ulla-Minnatur, Tove, Ingrid Musikanta, Pettas Karin, Yvonne, och Paula

Det här inlägget postades i Att tolka, Livet, Lördagstema, Ord, Språk, vikten och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

18 svar på Entré

  1. Karin Eklund skriver:

    När jag frågade Uffe vad han tänkte på först när han hörde ordet entré så var det just förrätt.
    För rätt många år sedan lärde jag mig laga sill av svamp. Innan hade jag blivit bjuden på läckerheten av en dalkvinna som sedan gav mig receptet som jag tyvärr inte har längre. Min fundering är dock, varför kallar man det sill när det inte är sill? Intressant.

    • Karin skriver:

      Great minds think alike:-)

      Visst är det lite lustigt att det finns veganskinka, vegansill, veganbiff och så vidare. Men det kanske är en övergångsfas, så att man ska veta på ett ungefär hur det är tänkt. För att få ickeveganer att våga pröva, tänker jag.

  2. Nilla skriver:

    Auberginesill, kan det verkligen funka? Aubergine och sill är ju rätt olika ändå…
    Jag äter mest vegetariskt, och gärna veganskt, men vissa substitut för kött- och fiskrätter har jag svårt för. Men du gillade vegansill, eller?

    • Karin skriver:

      Men varför fastnar du plötsligt i spamfiltret? Som en fångad sill…
      Japp, auberginsill funkade. I alla fall vissa inläggningar. Men så är det ju med sill också, en del inläggningar är jag inte så förtjust i.

  3. Olgakatt skriver:

    Har aldrig förstått vitsen med vegtariska ”look-alike”-rätter. Inlagd aubergine är väl inlagd aubergine, inte inlagd sill. Jag kan äta bägge delar.
    Jag brukar kunna begripa de flesta matsedlar dit jag kommer, annars frågar jag. Senast fick jag fråga i London på en tapasrestaurang hur många nummer jag behövde beställa för att bli lagom mätt. Det blev en rätt intressant diskussion med servitören och det blev några stycken smakbitar, för det var storleken. Allt var gott men jag hade nog hellre koncentrerat mig på en eller två av dem i större mängd liksom jag brukar reka på en buffé och välja några få saker istället för att blanda hej vilt.

    • Karin skriver:

      Men det är ändå en slags smakupplysing, som jag kan uppskatta efter att ha bevistat några tillställningar med bufféer som innehållit många goda vegetariska och veganska inslag. Alla frågorna, särskilt då till exempel tonåringar (som tvärtemot vad man tror ofta är mycket konservativa) vill veta precis vad det är och hur det smakar innan de ens vågar pröva. Till sist blir beskedet ”som sill” den enda lösningen. Inlagd aubergine kan ju vara vad som helst, men senapssillsmak är senapssillsmak.

  4. Anki skriver:

    För mig blev det första jag tänkte på inte förrätt, utan ingång … kanske för att jag inte alls var hungrig när jag såg rubriken.

  5. Paula skriver:

    Vilket spännande inlägg, här lärde jag mig massor! Är inte bevandrad i franskan, varken språket eller maten. Men det första jag alltid associerar till oavsett vad det gäller är just mat…
    Inte visste jag heller att man sade entre till huvudrätter i USA, det var inget jag tänkte på när jag besökte landet för hundra år sen typ.
    Jag kan tänkta mig att aubergine får lite samma konsistens som sill, kan kanske även funka med squash. Men just fisk vill jag gärna få i mig, däremot avstår jag gärna från kött. Tångkaviar är faktiskt en favorit här hemma, har helt slutat med annan kaviar.
    Tack för ett trevlig inlägg och ha en fortsatt fin söndag

    • Karin skriver:

      Jo, fisk vill jag också gärna ha. (Och gärna en liten köttbit ibland, men det behöver inte vara mycket och det får gärna vara får eller vilt.) Men jag tycker det är kul att botanisera bland alla dessa nya maträtter som dyker upp tack vara att vegetarianerna och veganerna blir fler. Det var inte länge sedan de sågs som lite knäppa och fick nöja sig med potatis och i bästa fall lite sallad, eftersom några alternativ inte fanns. Det gör det nu.

      Trevlig söndagkväll och en bra andra vecka på detta nya år!

  6. LupusLupus99 skriver:

    Entrécote är gott. ;)

    En annan slags entré.

  7. Musikanta skriver:

    Alldeles riktigt att det är sniglar till den ena entrérätten. Tänkte också på detta när jag såg rubriken men eftersom jag själv aldrig bjuder på detta fick det vara. Kul att du hittade en fransk matsedel. Är man vegetarian, som min man, är man inte särskilt intresserad av att äta rätter som LIKNAR vanliga. Som sill t.ex. Det ska vara rejäla vegetariska rätter istället – finns ju massor av.
    Kram

    • Karin skriver:

      Ja det vegetariska köket har verkligen utvecklats. Eller kanske det är så att det blivit mera välkänt för fler? Jag blir mer och mer vegetarisk, märker jag. Rösti är min senaste favoriträtt. Gärna med lite gräddfil och en klick tångkaviar. Jag tycker en del ”ersättningsrätter” är rätt lyckade. OM det var så att jag inte kunde tänka mig att äta sill skulle jag nog välkomna ett vegetariskt sillbord, eftersom jag är så förtjust i (en del) sillinläggningar.
      Kram!

Kommentarer är stängda.