Man går på kurs och får beröm…

Vägbeskrivningen innehåller uppmaningar som ” kör till vänster på en liten väg mittemot sågen” och ”kör på den lilla skogsvägen tills du tror att du kört fel; då är det bara fem minuter kvar tills du är framme!”.

Nämligen framme här. Det är Dalarnas akvarellcenter i närheten av Malingsbo och här avlöser spännande akvarellkurser varandra hela sommaren.

Centret drivs av akvarellisten Maria Ginzburg, som håller några av kurserna. Men hon bjuder också in akvarellister från andra länder. I år från England, Spanien, Frankrike, Tyskland och Polen. Jag såg en utställning som hon ordnade i vintras med de olika kursledarna och fastnade särskilt för Trevor Lingard från England.

Trevor Lingard, Italiensk bygata

Han målar ofta hus och människor. Snabba målningar, inte för mycket petande och pillande.

”Water colour made simple” var en av beskrivningarna av kursen. Precis vad jag behöver, tänkte jag. Just att kunna måla hus i stadsmiljöer. Jag har försökt gång på gång, men det blir för petnoga. För fotografiskt.

Det var något i den här stilen, Italiensk bygata, målad av Lingard,  som jag gärna vill försöka lära mig. Så jag tog med mig mina akvarellfärger, både i akvarellådor och tuber, akvarellpapper, ett tjugotal penslar, alla andra tillbehör, maskeringsvätska, sprejflaska, bomullstussar, tejp, tvättsvamp, mm och for till Malingsbo.

Det var en mycket intensiv kurs och efter några dagar fick jag beröm. Trevor stannade upp vid mitt bord med lite goda råd och så sa han:

”This is VERY good. It’s excellent! A lovely brush!” Jahaja, det var min akvarellpensel som han tyckte var så väldigt bra. Kolinsky, mårdhår, nummer 16.

Fast sen sa han ett och annat snällt om mina stapplande framsteg på akvarellområdet också, så det var helt OK. Men framförallt hade han modet att säga ifrån när det inte var bra, vilket jag verkligen uppskattar.

”Men! Har du lagt på ytterligare ett lager färg?!! Akvarell tål max tre laveringar. Sedan dör färgen!” Det hade jag kanske anat, men inte riktigt fått det beskrivet i klartext på det sättet tidigare.

Här har vi en målning som handlade om att spara ut ljusa solbelysta partier. Jag lyckades någorlunda med kyparens rumpa, lår och vad. Om man drar snabbt med halvtorr pensel och varierar trycket lite lagom, kan man måla hela byxan i två penseldrag.

Målningen är inte färdig och kommer nog inte att bli det. Jag borde ha sparat ut med ljus på borddukens högra sida, men det går ju inte i efterhand. Gör om och gör rätt!

Vi fick öva flitigt på människor och hus. Mycket nyttigt! Hur får man till en husfasad utan att mödosamt måla varje fönster. Hur målar man ett folkmyller utan att förlora sig i detaljer…

Jag jobbar på det och tack vare kursen har bättre koll på mina svaga sidor och vad jag behöver öva mer på.

Kurscentret ligger vid en fin badsjö med vacker natur omkring. Maten är god, rummen bra, sängarna sköna och kurskamraterna underbart kunniga. Så även om vi arbetade tio-tolv timmar om dagen var det den bästa lyxsemester man kan tänka sig.

När vi packade ihop för att åka hem var det lite kul att jämföra våra olika utrustningar. Jag hade – i likhet med många av kurskamraterna – en ganska stor kasse med akvarelltillbehör. Trevor hade tre penslar och åtta färger.

”Less is more” sa han och log vänligt.

Det här inlägget postades i Att måla och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

19 svar på Man går på kurs och får beröm…

  1. Karin Eklund skriver:

    Oj, kära nån Karin! Du är brilliant! Även om du säkert har en hel del att lära dig ännu men mitt öga ser inte på det sättet som din eminenta lärares gör.
    Mycket vackra akvareller! Att det är en konst att måla akvarell på det sättet är säkert.
    Så roligt att du går in för det som du har verklig talang för.
    Lycka till!

    • Karin skriver:

      Tack Karin! Det var en bra kurs i förenkling, inte minst när det gäller utrustning. Akvarellmålandet blir ju lätt en materialsport och då är det nyttigt med en person som Lingard som säger att åtta färger räcker bra och att man egentligen klarar sig med två penslar.

  2. Sonja skriver:

    Glad att få läsa dina betraktelser igen! Och att du varit på akvarellkurs, tycker du är jätteduktig. Vi har en bild från vår stuga som du målat, enkelt men så bra fångat!

  3. kicki skriver:

    Underbart, tror jag ska brodera en bonad åt dig ”Sluta dutta!” Bör hängas över arbetsbordet.

    • Karin skriver:

      Ja, det skulle kanske vara ett bra komplement till Trevors röst i bakhuvudet: ”Don’t fiddle!”

      När jag fick beröm för min pensel kom jag att tänka på valsmästare Ture Hammarström som sa till mamma: ”Det är en sak jag beundrar dig för Greta.” Och när mamma rätade lite på sig och undrade vad det kunde vara fortsatte han: ”Jo, du har så gale’ fin ved!”

  4. Olgakatt skriver:

    Nä, inte stapplar du inom akvarellerna! Men fullärd blir ju ingen och den där Trevor verkar sympatisk! Jag ser fram mot att se mer av dina alster. Får se om jag får nåt beröm på min kommande spinnkurs…. jag har i alla fall en lång lista med frågor.

    • Karin skriver:

      Jodå, visst både stapplar och snubblar jag, men det är kul med detta område som innehåller så mycket att lära sig.

      Du kanske får beröm för din fina ull? Nej, så mycket som du hunnit spinna får du nog beröm för garnet också!

  5. Tove Olberg skriver:

    Se där ja …. så ljuvligt att läsa och att se dina alster – visst, alltid något att lära sig :-) Men i mina betraktande ögon så är det ljuvligt tilltalande!
    Fortsatt lycka till!
    (Såg rubriken i min lista så jag måste bara kika in)

  6. Anna/notonmusic skriver:

    Men åh så fina akvareller du har målat på kursen! Det låter som en fantastisk vecka, inte långt från mina domäner! Vackra trakter!

    • Karin skriver:

      Tack! Toppenvecka! Väldigt bra kurs och vackra omgivningar. Så om du funderar på att ta upp akvarellandet kan jag verkligen rekommendera Dalarnas Akvarellcenter.

      • Karin skriver:

        PS. Det här är förstås inte ett representativt urval från kursen. Det blev mycket skräp också. Det här är småbitar utskurna ur större akvareller, nämligen de småbitar som jag vågar visa…

  7. Paula skriver:

    Nu önskar jag hett att jag fått öva mig mer och förkovra mig i målandets konst! Dina alster är jättefina, jag beundrar och suktar efter den konstnärliga ådran. Och vet du, jag har bott i vackra Malingsbo-Kloten, först som ägare av Klotens värdshus i mitten av 90-talet o senare som boende i en by en mil utanför. Ett område som ligger mig varmt om hjärtat. Om de haft en enkel grundkurs i målning hade jag anmält mig bums, men jag känner att jag inte har de nödvändiga kunskaperna för att delta…Målade i olja när jag bodde i Kloten, men något annat har jag inte provat pga långa avstånd till kurser. Ha en fortsatt skön sommar önskar jag från mitt pörte i Dalom

    • Karin skriver:

      Hej Paula! Vad kul att du känner till Malingsbo-Kloten! Så fint där!

      Jag tror att man kan gå kurs även om man inte är så tränad. Och har du redan hållit på med olja har du ju en grund, liksom. Och så kan man ju kolla på Pinterest och Youtube där det finns massor med bra instruktionsfilmer.

      Ha det så bra i pörtet!

      • Skogsgurra skriver:

        Bästa syster!

        Har du alldeles missat att farfar utvandrade från just Kloten i sin ungdom? Och att det är alldeles tydligt att det finns nån slags artistisk smitta i trakten. Eller om det är en lycklig förorening av grundvattnet?

        Jag tror vanligen inte på sådant – men i det här fallet gör jag ett undantag.

        Vi vill ännu en gång berätta att vi bor väldigt nätra Malingsbo/Kloten. Men det blir förstås en bra bit längre om man färdas via Fagersta. Eller Nynäshamn.

      • Karin skriver:

        Jo, jag är medveten om att farfar bodde i Kloten, men osäker på när och hur länge. 1904 då pappa föddes bodde han ju där, men jag har uppfattat det som en kortare vistelse, mellan jobb. Fast mina släkthistoriska kunskaper är mycket bristfälliga. Jag tappade tråden någonstans vid Krut-Jans Lovisa, när pappa berättade. Tyvärr!

        Vägen mellan Malingsbo och ert pörte är lite olika lång, beroende på färdväg, ja…
        Nästa gång jag går på kurs i Malingsbo och hälsar på er ska jag strunta i min korkade GPS och ta till vänster vid sågen i stället. Kanske den såg där farfar jobbade?

  8. Kristina Lejdsröm skriver:

    Men oj Karin så härliga målningar. Har köpt stora
    Arches som räcker länge. Men inte målat på länge
    och duktig lär jag aldrig bli. Men jag fortsätter i
    höst ändå. Vill gärna se dina akvareller i verkligheten
    också framöver. Kram.

    • Karin skriver:

      Tack Kristina!

      Du ÄR duktig! Kom loss på dina stora Arches, som på den där fina fjällmålningen som du sålde på utställningen i våras!

Kommentarer är stängda.