Skuggor föreslår Spanaren som lördagstema denna första novemberlördag. Skuggor… tänker jag. I São Paulo med sitt varma klimat väljer man ofta gata efter dess skuggeffekt.
De populära platserna i parkerna är de skuggigaste.
Det starka solljuset finns där hela tiden och skapar intressanta skuggeffekter.
Och på flygplatsen när jag ska flyga hem funderar jag över skuggor, reflexer och silhuetter.
Och så ser jag eventuella medpassagerare på väg till gate 53 som skuggor mot en ramp.
Någon av dem hamnar kanske som min närmsta granne under den långa nattflygningen som väntar. Vi kommer iväg och tolv timmar senare landar vi i London där flygplanets skugga avtecknar sig mot grönskan, strax före landning på Heathrow. 
Och då kan man ju konstatera att den engelska hösten ligger några veckor efter oss.
Och här finns övriga lördagsbloggares skuggsidor: Bildbloggen, Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet Malin musikanta Olgakatt, Pysseliten, Spanaren, Stenstugu, Tove
Fint, och så kommer du hem till detta… det är nästan så man vill be om ursäkt.
Fast hösten är lite mildare än jag befarade. Än så länge. Så det är helt OK!
Välkommen hem!
Fint fångade skuggor…och på en av dem satt du i en flygplansfåtölj. Kan man säga så?
Tack! Visst satt jag i den skuggan!
Så fina bilder du tar min vän. Tycker om den första och den sista bilden bäst! Är du ofta ute och reser på detta vis eller …
Ha en bra söndag/kram
Tack! Nej nuförtiden blir det inte så många resor. Eller jo, ibland hälsar jag på dottern i Brasilien. Och så rymmer jag gärna till någon varmare plats när jag känner att vintermörkret tär på humöret. Och ibland går det ju att kombinera, dotterbesök ocg vinterrymningar.
En fröjd att se dina skuggor – jag menar de skuggor du ser!
För ettan” small jag av direkt” vilket innebär … ; den skuggan ger ju rymd också!
Välkommen hem!
Man planerar ju på ett annat sätt i varma länder, där hetta och solgass är något man ska begränsa så mycket det bara går. Därför finns det många vackra gator med höga välvda ”tak” av lövmassor. Både vackert och ändamålsenligt!
Skuggbilderna på flygplatsen är favoriter. Det är klart att man vill vara i skuggan när man är i Sao Paolo! Kul med temat, då hade du ju något att tänka på medan du väntade på flyget tillbaka hem…
Kram från Ingrid
Ja, det passade så bra med det här temat. Man ser sig om på ett annat sätt när man har ett tema att fundera på. Jag hade nog aldrig tänkt på de där skuggorna mot rampen, om det inte varit skuggtema.
Obeslutsam!
Skuggtillvaro!
Och lite skumt – med tanke på din bekanting som ville köpa skuggmjölk i Avesta (som jag tror att det var).
Kan inte hjälpa att det är ord som dyker upp när jag läser denna blogg.
Alltså: Här åker du till solen. Och där letar du reda skuggorna. Det är lite som söndagsseglarna: ”Dä ä änna sôm di inte vet hur di ska ha’t”. Men en så kônsti fôggel är du väl inte. Inte än, iaf?
Heh, tänkte inte på det. Kanske åkte jag till ljuset och värmen? Det är ljust och varmt i skuggan också, när det är över 30 grader. I skuggan…
Jag vill minnas att det var en kompis till borgmästarns i Avesta dotter som skulle köpa skuggmjölk. Han var inte svensk, men höll på att lära sig svenska. Och eftersom borgmästarens dotter då höll på att banta bad hon honom köpa skummjölk i den närbelägna manuellt betjänade butiken. Han bad om skuggmjölk och det hela slutade med att borgmästardottern fick gå och handla själv. ”Jo, men är skuggig” framhärdade han ”lite blå.” Jo kanske. Lite.
Brasilien, det är långt bort det. Vi har döttrarna i Sthlm och Gbg. Det är lite mer behändigt. Fast Sao Paolo något lite mer exotiskt.
Ja om mamman själv fick välja skulle hon nog vilja ha dottern i Stockholm, eller till och med i Göteborg, hellre än i São Paulo.
Ligger inte Hjo tämligen mitt emellan Gbg och Sthlm? Är det ett skäl till omlokaliseringen?
Vad läckert att du hann fånga flygskuggan så fint! Välkommen hem! Skuggor är kul, jag har i mitt stökiga fotoarkiv en del på temat. I november är annars skuggorna lite skygga och svårfångade.
Det är kul med dessa teman, för man får syn på nya saker tack vare dem. Eller ser invanda saker på ett nytt sätt.
Håller med om att november är i jämngråaste laget!
Så fina skuggor du har fångat på bild! Och nu har du så kommit hem till en plats där man i alla fall denna tiden på året försöker undvika skuggor och istället letar efter solen i förhoppningen om att träffas av en i alla fall lite värmade stråle.
Ja var är solen? Det undrar jag verkligen!
Så härligt att du kommer hem! Vackra novemberdagar med promenader väntar.
Det blev raka vägen till landet, som är insvept i ett milt höstdis. Ska ta mig en skogspromenad om en stund. Sedan blir det stan igen – vi får hålla efter varandra med promenerandet!