Små kartonger och stora

Slut på sommarlovet och dags för lördagstema igen. När Tove presenterade teman i början på sommaren var det ju oceaner av tid tills det skulle bli aktuellt. Ja, sedan vet ni ju hur det gick med den saken (oceanerna blev en liten, liten pöl) och idag ska lördagstemabloggkompisarna skriva om ”kartong”. Och jag med. Oj, redan!

Det är alltid lika kul att börja från ingenting. Kartong? Jag har väl ingen relation till kartonger? Tänker jag, tills jag åker förbi grannbyn Fors, med sin kartongfabrik. Det luktar lite prutt där ibland och vid det här laget har jag lärt mig att det är sulfat (alltså inte sulfit) som luktar skit. Det bolmar från de höga skorstenarna, men fabriken försäkrar att det är ånga och inte skadliga utsläpp. Rätt imponerande anläggning och många jobb. Femhundra? Kanske mer.fabriksvy

k perersFabriken ritades först av den kände arkitekten Ralf Erskine. Den är omskriven i många verk om samtidsarkitektur, en riktigt kändis i fabriksbyggnadsvärlden, faktiskt. Medan jag letar efter ett bra sätt att fotografera fabriksbygganden och försöker hitta spår av den ursprungliga arkitekturen bakom alla tillbyggnader, träffar jag på centerpolitikern och ordföranden i Mellanskog, Karin Perers, som bor i närheten och är engagerad i traktens utveckling. Jag fångar henne framför några av de bostäder som Erskin också ritade. Trevliga hus av olika slag, fristående hus, radhus, kedjehus och en gemensam lekyta för barnen från de olika områdena. Och mitt i allt både bibliotek, samlingssal och sjukstuga.

Karin Perers berättar om fabriksbyggnaden och hur de stora pappersrullarna inspirerat Erskin vid utformningen av fasaden, både för att det var snyggt, men också för att det passade med funktionerna inuti huset. Erskins typiska funktionalism, snyggt och finurligt.

fabriksarkitekturHär åkte jag dagligen till gymnasiet i Avesta en gång i tiden, utan att ha den blekaste aning om byggnadens arkitektoniska värden! Idag är den fina gula tegelfasaden förbyggd och svårfotograferad. Så jag har lånat en bild av Sune Sundahl, ur Statens centrum för arkitektur och designs samlingar, som visar hur den såg ut när den var ny.

Fotograf Sune Sundahl
e-hus med invånare

Utanför ett annat Erskinhus träffar jag på en av husets invånare och passar på att fråga henne om det fortfarande fungerar, drygt 60 år efter att det byggdes. Det gör det, intygade hon. Superbra planlösning och väldigt trivsamt.

Den omtänksamt planerade miljön känns rätt långt från de utskällda ”små kartonger” – little boxes – som först Malvina Reynolds och sedan Pete Seeger sjöng om på sextiotalet. Kom jag att tänka på, apropå kartonger, alltså. Och nu ska jag se vad övriga lördagsbloggare har för relation till kartonger. Här finns de:

Gnuttan Helena Karin på Pettas Livsrummet Malin musikanta Olgakatt, Pysseliten, Tove 

Det här inlägget postades i Lördagstema och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

40 svar på Små kartonger och stora

  1. Kicki skriver:

    Det hade jag ingen aaaning om trots att jag också passerat där några gånger.

    • Karin skriver:

      Det var när jag jobbade på Riksantikvarieämbetet med industriminnesprojektet (på nittiotalet) som det gick upp för mig att jag hade en sevärdhet inpå knutarna.

      • Skogsgurra skriver:

        Där har jag alltså misslyckats totalt i mina strävanden att bilda systrarna. Jag har haft rätt många uppdrag på KM2 och KM3 under årens lopp och försökt berätta om just detta.

        En gång hade jag till och med ordnat en visning för en mindre grupp (=besökare och boende i Tvåbo och Karlshem). Den reaktion jag mötte var en blandning av demonstrativt ointresse och teknikförakt.

        Erskine ritade bland annat också för Storviks Hammarby (massafabrik) och Gyttorp (sprängämnen). I Gyttorp har husen utformats så att taken inte blåser av om en olycka skulle inträffa. Det ger husen en säregen karaktär. Men inte alls otrivsam.

        Det är glädjande och aningen förvånande att det som för några decennier sedan betraktades som fullständigt ointressant nu plötsligt har blivit intressant. Vad har ändrats?

        • Karin skriver:

          Vad som har ändrats? Jag har ju kommit upp i kulturarvsåldern!

          • Skogsgurra skriver:

            Njae. Det har du väl varit rätt länge?

            Iaf, sdh, detta med kartong är inte alldeles okomplicerat. Trots att det heter kartongmaskin så är det varken material för kartonger eller kartonger som tillverkas på en sådan. Vissa pappersmästare är mycket noga med att skilja mellan ”board” och ”kapslar”. Boarden är det man tillverkar i Fors och kapslarna är de kartonger man gör av boarden.

            Tillvaron är inte alltid enkel och definitivt inte logisk. Framför allt inte när diverse nomenklaturnämnder och branschsammanslutningar försöker skapa ordning.

          • Karin skriver:

            Bra. Jag tycker kartong är ett konstigt ord (kartong är styvt papper och hur det blev box på svenska fattar jag inte och varför heter cartoon cartoon på engelska?). Kapsel är mycket bättre.

            • Skogsgurra skriver:

              Du menar Tom&Jerry-kapslar?

            • Karin skriver:

              Just prexis. Och nu har jag hittat etymologin för cartoon på det underbara nätet:

              ”Ordet ’cartoon’ är ett främmande språk i (från engelska: Cartoon, Italienska: cartone, holländska: Karton) translitterering från. Själv har en mängd olika betydelser ingår. Främst i komikerna, animation baserad. Snäv mening hänvisar till USA och Europa, serier och (humoristisk animation med barn till en) animation. Avser brett över nationer har sin egen stil, med utvecklingen av gånger, ständigt växlande tecknad film, animering. Vanligtvis genom induktion, överdrift, distorsion tekniker för att forma bilden.”

  2. Olgakatt skriver:

    Men vad trist det är när man bygger bort och för arkitektoniska pärlor. Likadant har man gjort i Malmö med ett av mona favorithus – valskvarnen.

    Närmaste sulfatstank har vi i Nymölla. Ingen god parfym, precis.

    • Karin skriver:

      Visst hade de kunnat låta den gamla fabriken synas bättre! Ny(för-)byggnaden är rätt färgstark och trevlig; jag gillar den också, men hade helst velat ha båda synliga. En annan poäng med just den här fabriken är att de satsat hårt på arbetsmiljö och jobbtrivsel. Jag vet inte hur det ser ut idag, men för något decennium sedan läste jag artiklar om hur många långtidsfriska det fanns i Fors. Verkar ha haft en vettig företagsläkare.

      • Skogsgurra skriver:

        ”Förbyggnaden” innehåller utrymmen för bland annat förebyggande underhåll och andra servicefunktioner som Erskine i sin ”esteticism” antingen glömde eller ansåg vara improduktiva. De var i varje fall otillräckliga.

        Att undvika att göra dessa tillbyggnader för att tillgodose förbipasserande personers nyvakna intresse för industriarkitektur ingick troligen inte i beslutsunderlaget.

  3. Pysseliten skriver:

    Oj! Är det dags. Idag har vi seglat i Saltsjön hela dagen.

  4. Pysseliten skriver:

    Åh, vilket bra tips! Jag ligger just och funderar över den kartongptervinning som jag eventuellt ska göra idag, nämligen plocka fram mina fina vikbara jordgubbskartonger och placera i svampkorgen. Problemet är att jag mest har plastiga jordgubbskartonger kvar …

  5. Cecilia N skriver:

    Den andra lånade bilden var rätt lik samhällsvetarhuset på Umeå universitet före det blev tillbyggt. Sånär som på mojängen i mitten.

    Så så sent som Erskine gjordes alltså industribyggnader snygga?

    • Karin skriver:

      Kan Tirsén varit inblandad i ritandet av samhällsvetarhuset? Han var mycket inspirerad av Erskine. Och av allt att döma anlitad för ritandet av senare byggnader vid Umeå universitet.

      Jag tror att Erskines industribyggnader är ovanliga för sin tid. Troligen därför de blivit världskändisar.

  6. Tove Olberg skriver:

    Jo – visslar på inandningen samtidigt -plötslig var oceanen ett litet närliggande tjärn, fullt av kartong! Vadå kartong? Hur kom jag på det ….
    Ditt inlägg föll i min smak – det gör det nog jämt förresten :) kommentarerna likaså.
    Kulturarvsåldern – långtidsfriska – .

    • Karin skriver:

      Jag gillar sådana här ”öppna” teman, som ju kan landa precis var som helst. Och som gör det också, av allas inlägg att döma!

  7. Hans Pettersson skriver:

    Här i knutarna, Tibro, har vi Erskines Brittgården. Bostadsområde uppfört nellan 1959-69. Det första i sitt slag som det står att läsa på Wikipedia.

  8. Agneta skriver:

    Kartong för skisser eller förlagor tänker jag på.

    Tänker man vidare i samma kartongriktning så dyker en kartonist upp. Kanske kan man finna verk av kartonisten i ett kartonnerat band. Det kan i så fall kanske avnjutas tillsammans med ett gott kartongvin.

    • Karin skriver:

      Se där en elegant sammanfattning av lördagstemat! Samt en rimlig förklaring till cartoon.
      Och vilket fint digitalt museum!

  9. Musikanta skriver:

    Vacker och stilren byggnad. Vilken ocean mellan Isak Classons och Erskins hus. Jag kom ju in på den förre i ett tidigare inlägg. Så vackert och stilrent, synd att man byggt för byggnaden.
    Läser föregående kommentar från Agneta – inte tänkte jag på kartongvin, haha. Måste ta mig samman och skriva något innan det blir lördag nästa gång.
    Ingrid

  10. Agneta skriver:

    Det Digitala museet innehåller
    föremål från 32 museer och samlingar, om
    tillsammans 1 347 336 objekt och 28 utställningar.

    En rätt salig blandning. Ibland tar jag mig tid och tittar på diverse.

  11. Karin på Pettas skriver:

    Sååå man lär sig här! Kulturarvsåldern tar jag till mig. En bra förklaring på det mesta i den här åldern:)
    Surahammar tror jag att ligger närmast för vår del, med tanke på sulfatlukten?
    Kartong, ordet, fascinerar…det är någonting alldeles speciellt med det, lite grann som om det luras lite och har glimten i ögat

    • Karin skriver:

      Oj, når dofterna (nåja, stanken då) från Surahammar ända till er?! Och ni kan inte ens säga som Sundsvallsborna brukade när vinden låg på så att det luktade sulfat i hela stan: ”Det gör inget, för det luktar ju pengar”.

  12. Gnuttan skriver:

    Oväntad kartongtolkning, sånt gillas. Trevligt också med industri som byggs även för att vara fina, inte riktigt det man sammankopplar med just industri.

    • Karin skriver:

      Förr lade man ner ganska mycket möda på att utforma vackra industribyggnader. Stora vackra fönster, ornament i teglet och sådant. Ibland undrar jag om dagens jättelådor i plåt kommer att ses som vackra industriminnen en gång i framtiden. Men jag tvivlar starkt på det.

Kommentarer är stängda.