Nästan alla efterlysningar i min lilla loppishörna har resulterat i lyckosamma lösningar. Det började ju i våras med att jag själv ville ha en Melittatratt i lite ovanligt format (storlek 103). Tack vare syrran och kompisen Silvie kan jag nu brygga kaffe med stil.
Fast egentligen (uppdatering 28 juli) har det ju pågått längre än så. Jag beklagade mig förra våren här på bloggen över att jag aldrig lyckas med stockrosor. Så i höstas förbarmade sig Pettas-Karin över mig och gav mig två livskraftiga plantor. Och titta!
Och så var det Mats Rosin som behövde ett lock till en enkilos kaffeburk och Agneta som hade ett sånt över och skickade det från Lund till Umeå och Mats skickade ett tackkort med meddelandet att ”Nu kan jag lägga locket på”.
Och Hyttfogden behövde en skopa för Nyströms nyponsoppa som kaffemått och Margaretha hittade en sådan i sin bra-å-ha-låda och skickade till Hyttis.
Storfiskarn och syrran har varit där och konstaterat att skopan fungerar utmärkt.
Sedan efterlyste Kulturchefen en nyckel att dra åt liebladet med. Nu har Storfiskarn fixat en sådan åt Kulturchefen, eller i alla fall ett första försök enligt tillverkaren. 
Funkar den inte får den kanske smidas om…
Mera uppdatering: Lienycklar kan man ju aldrig få för många av så jag skulle tro att den manick som Skogsgurra hittade i går också kan vara till nytta. Så här skriver han: ”Grunka som vi hittade i Hajstorp igår. Det verkar som om alla liar vore skapta efter samma mall. Med en tång (borde det heta även på en lie) som verkar vara avsedd att bankas in i änden på skaftet (ja, jag vet). Detta med att banka in tången i skaftet var nog ingen bra idé, så man började dra fast liebladet med någon form av spännanordning. Eftersom liar var väldigt vanliga redskap skulle jag tro att utformningen av fästanordningen var viktig, kanske till och med patentskyddad i en del fall.”
Den räkneapparat som Skogsgurra letar efter har vi dock inte lyckats hitta. Inte än, men det kommer nog.
Och än så länge har vi inte ens något spaningstips om det fina Irish coffee-glas som Pysseliten gärna vill ha. Hon hade två, men det ena gick sönder. Kanske finns ett nytt någonstans?
Klart det gör! Förr eller senare, tänker jag, åker nog någon till Glenfarclas och hittar ett sånt här glas på någon lokal loppis.
Så jag tycker att vi fortsätter. Har du någon sak som du saknar? Eller har du kanske något du tror att någon annan behöver? Det är bara att skriva i kommentarsfältet, så löser det sig. Kanske.
Själva har vi en oljetank som stod i källaren och som inte längre behövs nu när vi gått över till annan värmehållning. Storfiskarn erbjöd sig att ta ut den ur källaren och det tackar man förstås ja till. Så nu undrar vi om det är någon som vill ha en oljetank i prima plåt, minst 3 mm, ännu tjockare i botten. Två meter lång, 170 cm hög och 85 cm bred.
Källardörren sätts tillbaka efter oljetankutrymning.
Spännande med anordningarna! Vi får väl se när v 1 når fram om det biter på lien ifråga.
Om tanken; jag skänkte min till lokala skrothandlaren som också kör bärgare. Svisch, vinsch upp på flaket, och han skulle ha den som kärl för vidare skrotsamling. Gratis och franco för oss båda.
Vilken lysande tanklösning! Ska kolla om vi har någon hugad skrothandlare i nejden. Den här är ju lite avsågad för annars hade det inte gått att få ut den. Men rejäl plåt måste väl ha något skrotvärde, tänker jag.
Förresten, har du sett Blinks fråga om BP-lock?
Javisstja, locket! Jag mejlade till den adress som fanns i kommentaren och frågade vart jag skulle skicka det lock som jag har i mina samlingar, men fick inget svar. Annars vore det ju kul att öppna en plastlocksförmedling som en underavdelning av loppishörnan.
Fortfarande undrar jag om någon vill komma och hämta 20 volymer av Svenska Vitterhetsakademiens årsskrift. Eller ett helt uppslagsverk från 1956.
Kul att du fått napp med diverse prylar som du saknat. Jag saknar för närvarande absolut ingenting – det skulle vara en pool möjligtvis.
Ingrid
Du kanske kan gräva ner vår avlagda oljetank och använda den som pool? Bara att såga bort en sida och fylla med vatten:)
Varför inte göra det själva ;-)?
Sjön ligger liksom i vägen:)
En liten gjuseuppdatering kanske önskas?
De Lettiska Lauma och Perkons har framgångsrikt fött upp tre stycken gjuseungar
som nu är snudd på fullvuxna. Alla ungar har ”redan för länge sedan” gjort sina
premiärflygningar. Det är nog inte så många veckor kvar nu innan gjusarna
lämnar häckningsplatserna och påbörjar resan till sina vinterkvarter.
Årets kull består av två honor (Snaps & Snurre) och en hane (Snips).
Tack! Spännande och oj vad det går undan i år – är det inte tidigt med flygga ungar redan?
Måste kolla i boet. Hoppas jag hittar länken‚ det var ett tag sedan jag tittade in där.
Har mitt föregående inlägg möjligtvis fastnat i något spamfilter?
Japp, jag plockade just upp det ur papperskorgen. undrar varför det hamnade där?
Jag tror det beror på att jag hade en länk under webbplats.
Här är länken till kamerastreamen: http://pontu.eenet.ee/player/zivju-erglis.html
Pingback: You’ve got mail … | Kulturchefen