Same, same

När jag var inne i bokhandeln i går såg jag till min glädje att pocketversionen av Helena Thorfinns bok lyfts upp på väl synlig plats. Jag missade den helt när den kom ut för ett år sedan, trots att författaren tydligen intervjuats i Babel, och allt. Jag fick den av en god vän som ansåg att det skulle kunna vara något för mig med mitt förflutna i biståndssvängen. Och sannerligen, det var det!

För mig blev det sträckläsning och total igenkänning. Att det ligger årtionden och världshav mellan mina och Thorfinns upplevelser verkar inte spela någon roll. På varje biståndskontor finns de, motsättningarna mellan olika synsätt på vår roll i tredje världen. Diskussionerna, rasismen, realismen, ekonomismen, cynismen, idealismen. Thorfinn lyckas göra det trovärdigt, komplicerat och rätt roligt.

Boken är på sätt och vis biståndskritisk, men det handlar mer om hur än att. Mediernas aningslöshet, eller cynism, får välriktad kritik. Politikernas behov att framstå i lyckad dager (till vilket pris som helst) likaså. Mycket skickligt. I den mån man fortfarande har förberedande kurser för SIDA-anställda, som ska arbeta på det så kallade fältet, bör man använda den här boken som kurslitteratur.

innan flodenMen allra bäst är ändå skildringen av det liv som en stor del av Bangladeshs 150 miljoner invånare lever till vardags. Av kvinnornas utsatthet och kringskurna liv. Det är skickligt att kunna gestalta ett par unga byflickor så att man engagerar sig minst lika mycket i deras öden som i svenska biståndsrådet Sofias kamp med byråkratin. Kudos!

Måste-läsning för alla som vill förstå lite mer av vårt samarbete (eller vad det är) med fattiga länder. Och för alla som vill läsa en spännande och välskriven roman.

Min reskompis förra veckan, Eva, lånade den och blev lika tagen. Här finns hennes skildring av boken. Och nu skickar jag den gärna vidare till någon av vinnarna i gårdagens lilla tävling. Vem det blir återkommer jag om.

Det här inlägget postades i Böcker, Debatt, Tävling och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

10 svar på Same, same

  1. Kicki skriver:

    Tänkte först att det var en bok som bör finnas i varje stuga här i trakten, men det kanske den bör göra ändå. Hoppas det är sommar om det händer. Nu är det en ny damm på gång.

    • Karin skriver:

      Man kan lära sig ett och annat om hur det är att förbättra sina överlevnadschanser vid översvämningar, så det vore kanske nåt för era trakter. Höns drunknar. Ankor flyter. Till exempel.

  2. Musikanta skriver:

    Har just läst ut Mo Yan så nu ligger jag lite lågt vad gäller litteratur – åtminstone några dagar :-). Men boken verkar intressant även om den verkar otäck på sina ställen. Läste just Evas recension…

    • Karin skriver:

      Innehållet är ju otäckt, delvis, men hon lyckas skildra allt på ett uthärdligt och rentav hoppfullt sätt, till sist.

  3. Britt skriver:

    Läste den förra året och tyckte mycket om den. Den där skildringen av de unga bangladeshiska kvinnorna som inser att de måste skapa sin egen framtid är stark. Så fattiga, men ändå resursrika och påhittiga. Det är det jag framförallt minns av boken.

    • Karin skriver:

      Väldigt skickligt skildrat. Och deras systers öde, som en fond till hela berättelsen, med kampen för en någorlunda fungerande svensk jämställdhet i ena änden och fundamentalistisk islamsk kvinnosyn i den andra. Och kvinnornas val som inte är lätta i något läge.

  4. Pysseliten skriver:

    Ett obrutet område för mej, men jag läser gärna om livsöden. Det fångar alltid! Makens kusin är biståndsarbetare i Afrika (olika länder) under långa perioder, hon kommer bara hem och arbetar som lärare, när hon måste för byråkratins skull. Om jag fick boken, för jag har ju ”gissat”, skulle hon få bli nästa mottagare!

    • Karin skriver:

      Mycket kan översättas till maktstrider och positioneringar inom vilken verksamhet som helst, Regeringskansliet, Riksantikvarieämbetet eller varför inte Sandvik! Men som extra bonus finns ju de fina skildringarna från Bangladesh och dess landsbygd. Det kan inte översättas utan vidare, även om jag brukar hävda att byliv är byliv överallt i världen. För kvinnorna har det allt förändrats väldigt mycket i vårt land.

  5. Krönikören skriver:

    Den boken låter som en som passar på mitt nattduksbord. Tack för tipset!

    • Karin skriver:

      En liten bok om motsvarande problem i Östafrika blir din om jag bara får din adress. Hittar den inte på din hemsida. Se även uppdateringen till vinnarredovisningen på nästa inlägg!

Kommentarer är stängda.