Alla sitter försjunkna i sina mobiler, eller motsvarande, inbegripna i ordfejder. Undrar hur det skulle gå om man letade fram ett gammalt Alfapetspel ur gömmorna?
Det är alltså ett slags sällskapsspel, där det gäller att placera bokstäver ungefär som i ett korsord. Väldigt socialt och trevligt. Men det kan kanske bli svårt att konkurrera med Wordfeud.
Ha ha! Jag älskar att spela Alfapet men oftast har jag ingen att spela med. Wordfeud är toppen som substitut och eftersom man kan chatta medan man spelar går det att vara social – om man vill.
Men du vet, samlas kring bordet… Fast egentligen tror jag att jag är orolig för att bli spelmissbrukare om jag börjar med WF. Det blir ju så obegränsat, på något sätt.
Jo men visst minns jag Alfapet. Fast jag har inte spelat det på flera evigheter – har en gul låda någonstans, med förhoppningsvis alla 120 spelbrickorna.
Men jag har vänner som träffas regelbundet för att spela Alfapet (fast några kallar det Scrabble), och de ta’r spelet på största allvar.
Eftersom jag inte nyttjar mobil (eller slika manicker med ännu tjusigare namn) har jag bara hört talas om Wordfeud.
Om man skulle kunna introducera Alfapet i bekantskapkretsen har jag ingen aning om – du kan ju försöka.
Margaretha
Eller kanske jag måste anpassa mig till den nya tiden och hakar på WF-spelarna. Men jag ska banne mig kolla på landet i trettonhelgen om inte Alfapetspelet ligger där i någon vrå.
Lustigt, jag tänkte på Alfapet igår, att det är något jag borde spela, vi pratade om det i julas. Senast det hände var nog…1987 kanske, om det fanns då? Jag äger inte ens något Alfapet. Dags för revansch, jag får skaffa ett! Eftersom jag är någon form av dinosurie har jag inte heller spelat Wordfeud. Jag löser korsord. Det är ju i allafall ordrelaterat, tänker jag.
Det kanske finns underlag för en Våga Vägra WF-klubb. Som träffas i hemlighet och spelar Alfapet!
Jag är med!
Jag är med i AG också.
(Anonyma garnberoende)
Samt i BBA, dvs Book Buyers Anonymus, boklänkarna på svenska, glöm inte det. Kanske man kan samverka mellan organisationerna på lämpligt sätt?
Att börja spela WF har sina risker, det medges. Precis som du säger blir det lätt obegränsat. Men det är jäkligt kul! =)
Alfapet har jag spelat någon gång i min ungdom för länge länge sen.
Särskilt kul att hålla på med när man borde göra något annat i stället, eller hur? Som att avsluta en succéroman, t.ex…
Alfapet? Har ingen aning. Betapet? Aka tandpetning?
Nej för sjutton, Betaversionerna ska man inte befatta sig med, har jag hört. Och inte heller sekunda tapeter.
Kan faktiskt inte åstadkomma något rimligt svar på detta. Känns både ynkligt och snopet – som han sa som snöt sig och fick näsan i näven.
Alfapet fick renässans här hemma när alla började spela på mobilen. Nu har vi plockat fram alla gamla bokstavsbrickor och den trasiga spelplanen för att kunna spela när vi får lust.
När vi är på varsitt håll spelar S och jag några drag per dag. Ett bra sätt att hålla en kontakt som nyutflyttade ungdomar.
Aha, en kombilösning? Kan man börja med Alfapet och sedan gå över till WF i samma match?
Är patiensberoende så jag avstår från WF. Alfapet står uppe på hyllan i mitt kombinerade stryk- och skräprum, men MM är korsordsfantast och jag har ingen annan att spela med. Jag hjälper honom ofta med de sista bokstäverna i hans korsord, men gick bet på ett ord idag. Kanske jag kan få hjälp här? ”Får man av päron”, har
”-amnen”, fattas alltså bara initialbokstaven. Kan man få ”hamnen” eller ”namnen” av päron? Och i så fall varför?
Ingrid, som önskar dig en god fortsättning på det nya året (igen?)…
Jag skulle nog satsa på ”namnen” eftersom det är föräldrarna som vanligtvis namnger sin avkomman och ”päron” var (åtminstone förr i tiden) ett vanligt slanguttryck för föräldrar. Men det kan vara en utpräglad blåsippa förstås, en sån som jag skriver om i nästa inlägg;-)
Glömde att kommentera din utmärkta illustration, för det är naturligtvis du som gjort den, eller?
Men tack och bock! Jag ritade med datormusen i brist på bättre redskap. Eller för att jag var för lat att koppla in ritbrädan. Jag har inte Illustrator eller något annat vettigt ritprogram i den lilla dator som ersätter Macen som dog i höstas. Det kliar i fingrarna, faktiskt och jag måste hitta någon vettig lösning som gör att jag kan börja rita igen. Blåsipporna är gjorda i förra Macen i Illustrator på en Wacom ritbräda.
Jag har ingen aning om hur man ska rita bra i datorn. Har försökt i Photoshop (tror jag) med mindre lyckat resultat. Har du något tips på något bra program för nybörjare? Ritbräda är också något okänt.
Ingrid som är ”tacksam för svar”. Du har ju min mejladress om du inte vill kommentera på bloggen.