Fakir? Eller värre?

På väg till syrran med växthuset stannade jag till för att köpa någon lämplig present. En spikmatta, tänkte jag, det behöver hon säkert. I varuhuset i Borlänge rådde försommarstiltje och först efter en del letande hittade jag två unga praktikanter bakom hushållsporslin och kastruller. De såg rätt nypussade ut när jag dök upp.

– Hörni ungdomar, kan ni berätta var jag kan hitta en spikmatta.

– Nej, det har vi inte, tyvärr! Inga spikmattor.

Attans, tänkte jag, då får det väl bli något åt trädgårdshållet i stället.

– Okej, i så fall går det lika bra med en sekatör. Var kan jag hitta en sån?

Ungdomarna stirrade skräckslaget på mig.

– Men vad är det du ska GÖRA?!

Det var frestande att inte svara och bara se lite mystisk ut, men jag vågade inte. De kanske hade ringt polisen i så fall.

– Present år syrran.

De log lättat och pekade i riktning mot trädgårdsprylarna, där jag hittade något greppvänligt, avsett för en normalstor kvinnohand.

Det här inlägget postades i Att tolka och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

2 svar på Fakir? Eller värre?

  1. Kicki skriver:

    En alldeles utmärkt sekatör, noga bevakad så det inte försvinner åt något håll. Tusen tack.

  2. Tur för de nypussade ungdomarna att de vågade fråga! Och tur för dig att du svarade!

Kommentarer inaktiverade.