Paradrabatt, rabattparad, perennrabatt

Vad är en paradrabatt, egentligen? Vad skiljer den från en vanlig rabatt? Jag hade ju tänkt renovera paradrabatten i sommar. Det tänker jag fortfarande göra, men jag börjar bli osäker på om det verkligen är en paradrabatt det är frågan om. När jag letar efter dokumentation hittar jag bara en liten bild från 1960-talet, med texten ”Perennrabatten” på baksidan.

Vad som har hänt är troligen att ”perenn” blivit ”parad” i familjens och släktens språkbruk, helt enkelt för att rabatten är så pampig, med alla dessa olika blommor som paraderar från tidiga våren till långt in på hösten.

Vitpytta, lysing, trolldruva, fotblad, betonika, daglilja och trillium finns kvar. Även de fina axen, som blommar hela juni. Stjärnflockan trivs. Kungsljus och astilbe likaså, i alldeles för stora mängder. Aklejorna har glesats ut. Löjtnantshjärtat har dött. Men det finns en bra plats för ett eller ett par nya löjtnantshjärtan. Den blå bergvallmon har flyttat.

Finns det något blåare än blå bergvallmo?

På rabattbilden syns inte bergvallmon. Här är en bild från mitten av 90-talet. Sedan dess har den sett allt eländigare ut och har slutat blomma. Nu har jag har flyttat den till en bättre plats, hoppas jag; väldränerat och halvskuggigt vill den visst ha.

Trillium är min favorit. Tyvärr lite brandskattad numera eftersom det inte funkade att dela den och ge bort halva tuvan. Den tappade liksom livslusten.  Jag fyller på med nya små plantor vartefter jag hittar några. Sällsynt och dyr är den, men ack så trevlig.

Trillium har tre av allt tre foderblad, tre kronblad, övriga blad tre och tre och tredelad frukt. Tre hela vägen. Tre-vlig, som sagt. Och eftersom  blommorna påminner om hopvikta tresnibbiga näsdukar som välklädda herrar brukar ha i bröstfickan så kallas den också näsduksblomma.

Det där med rabattrenovering låter nog proffsigare än det är. Det går helt enkelt ut på att gräva/slita/rycka upp alla lönnplantor, nässlor och hallonbuskar. Sedan blir det lite roligare: rensa mer lätthanterliga ogräs, gödsla, kantskära och plantera in det som saknas.

Synd att jag inte tog en bild på rabatten i sitt mest vanvårdade skick. Tänkte tyvärr inte på det. Den var ju inte något lockande motiv precis och den brukade omnämnas med hänsynsfulla omskrivningar som ”naturreservatet”. Så här långt har rabatten och  jag kommit idag. Notera frånvaron av nässlor, lönn och hallonsnår! Det är för tidigt för några av de riktiga paradnumren; stjärnflockan och de vackra axen har knappt tittat upp än.

Det här inlägget postades i Att odla, Livet, Ord och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

12 svar på Paradrabatt, rabattparad, perennrabatt

  1. Eva skriver:

    Det är allt en riktig praktrabatt – men så klart att det måste finnas Löjtnantshjärta! Det är ungefär den enda växt jag planterat på min ö där jag annars tillämpar den lättjefulla principen ”vi får se vad som månde komma upp” (ont om vatten kan jag skylla på!)
    Och den blommar nu!

    • Karin skriver:

      Men vad härligt att löjtnantshjärtat blommar redan på din ö! Det är så mycket barndomssommar, tycker jag.

  2. Din trädgård och din bok. Så roligt att läsa. Men du har ett mycket större tålamod och kraft att hålla en blogg levande. Här är det mer Facebook. Kram. Kristina

  3. Karin skriver:

    Tack, Kristina! Det där med bloggandet blir en vana rätt snart. Fast i mitt fall har jag ju inte ens kommit igång med det som jag egentligen startade bloggen för: ”om att skriva”. Jag får påminnelser från olika håll om att jag utlovat funderingar kring skrivprocessen, men så kommer det annat emellan, hela tiden. Men det kommer…Och för 17, sätt igång med din blogg, Kristina!

  4. Kicki skriver:

    Bättre jord och mera dynga lär ska kunna sätta sprätt på de mesta, jag minns att faster suckade några gånger över detta föga romantiska trädgårdsarbete.
    Vi borde skärpa oss med före-efter-bilder. Min vindsröjning borde ha dokumenterats t ex.

    • Karin skriver:

      Jo, lite jordförbättring skulle nog inte skada. Finns det någon selektiv gödsel, som ogräset inte gillar?

    • skogsgurra skriver:

      Har redan fotat dörren.
      Nu är det bara resten kvar…

      • Karin skriver:

        En god början. Men fall inte för frestelsen att renovera med hjälp av Photoshop. Det biter inte riktigt på den där fysiska dörren IRL.

  5. Lotta skriver:

    Grönmassa (gräsklipp/klippta örter, gärna med lite grövre stjälkar) är toppen som gödsel och jordförbättring. Ogräset kvävs om det inte är kirskål eller något annat riktigt aggressivt.
    Här finns bra tips om hur man gör:
    http://www.naturochtradgard.se/boken_om_marktackning_kap09.html
    http://www.naturochtradgard.se/gronmassa_fragor_svar.html
    http://www.naturochtradgard.se/gronmassa_gronmassa.html

    Lycka till!

    • Karin skriver:

      Tack Lotta, toppentips! Jag är rätt imponerad av att den där rabatten, som ingen vårdat sedan slutet på 1980-talet, fortfarande ändå har kvar en hel del av sin prakt. Och kirskål har vi tackochlov sluppit.

  6. byfånen skriver:

    En mig närstående mor har en rabatt som som kunde ha varit en paradrabatt. Den har i alla år har kallats ”vilda snåret”. Jag är glad att din familj har använt mer hänsynsfulla benämningar…

Kommentarer är stängda.