Rörigt

Det är spännande med gamla hus, ibland på gränsen till gastkramande. En enkel åtgärd som att installera diskmaskin, kan utveckla sig till ett rörigt drama, med inslag av detektivarbete. Rörmokare vidtalas och han undrar var vattenrören finns. Det var precis det jag hade hoppats att han skulle berätta för mig, men å andra sidan, han är ung och när dessa rör drogs var han inte född.

Vi kom överens om att jag på något sätt skulle lokalisera rören och så skulle jag höra av mig när jag hittat dem. Det där ”på något sätt” var ju lite vagt. Jag började hjälplöst knacka här och där på väggen.

Bäst att gå till källan, tänkte jag och spårade vattnets inlopp i huset. Där, i en helt annan del av huset, försvinner rören under golvet och sedan ser man inte skymten av dem förrän de dyker upp ur intet, i köksväggen.

Rev bort ett lager masonit i köket i hopp om att det skulle lösa mysteriet, men det gjorde det inte. Där bakom fanns bara den gamla pärlspontväggen. Beslöt att sova på saken och plötsligt när jag låg och funderade dök ett avlägset minne upp. ”Bakom pärlsponten.” Hade inte pappa sagt något om att rören fanns bakom pärlsponten? Omöjligt är det inte. Där bakom finns det en kraftig timmervägg, med gott om plats att bila ur för rör. Jag hämtade kofoten och satte igång. Lirkade loss spontbräda efter spontbräda, men där fanns inga rör av det slag som rörmokaren ville se. Vattnet kommer liksom rakt ut ur väggen.

På andra sidan väggen ligger badrummet. Det gällde alltså att mäta från någon fast punkt – ytterväggen i detta fall – för att hitta den rätta platsen på andra sidan köksväggen för bestämma var jag skulle börja bryta upp badrumsväggen. Första försöket gav inget napp. Mätningen komplicerades av mellanväggar och olika tjocklek på ytterväggens isolering i olika delar av huset. Men så till sist – där var de!

Så ungefär måste det ha känts för de bergssprängare som jobbade med Simplontunneln från varsitt håll – Italien och Schweiz – när de lyckades träffa rätt under bergsmassiven och kunde foga ihop tunneldelarna. Det sägs att det stämde på någon centimeter när. Och visst låg rören bakom pärlsponten, fast i badrummet, inte i köket.

Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.